Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

De måste betala förlossningen själva

Två månader gamla Maxim hade en obehaglig efterbörd: en faktura på 73 000 kronor. Hans föräldrar Jakob Olsson och Valeria Rudenko har hamnat i kläm mellan olika myndigheter och måste nu betala förlossningen ur egen ficka.

Från sin trygga position i mammas famn flirtar två månader gamla Maxim med alla som möter hans blick. Det är ingen tvekan om att de nyblivna föräldrarna, Valeria Rudenko och Jakob Olsson, anser honom vara värd sin vikt i guld. Men fakturan som damp ner i brevlådan som en följd av hans ankomst var ändå en chock. 73 000 kronor skulle betalas inom 30 dagar, annars väntade inkasso.
Paret vågade inte göra annat än betala. Räknar man in kostnaderna för besök på BVC och MVC har de lagt ut 81 000 kronor.
– Men det är inte rättvist, för vi betalar skatt. Vi hoppas få tillbaka pengarna men har inte ens kunnat få besked om vem vi ska överklaga till, säger Jakob Olsson.
Orsaken till fakturan är regeln om att man måste ha svenskt personnummer för att få fri svensk sjukvård. Lille Maxim har det, men under en förlossning är det mamman som räknas som patient. Och Valeria Rudenko, som nyligen flyttat till Sverige från Ryssland, hann inte få sitt svenska personnummer före förlossningen. Att det blev så, ja, det beror på försinkningar från svenska myndigheter som hon inte anser sig ha kunnat påverka. Och att pappan har svenskt personnummer tas det ingen hänsyn till.
De har varit särbor sedan 2008. Hon har bott i Moskva, han i Köpenhamn. För ett år sedan blev Valeria gravid och paret bestämde sig för att flytta ihop.
– Av olika anledningar valde vi Helsingborg. Valeria har vänner här och jag kan pendla till jobbet som ligger nära Helsingör, säger Jakob.
Normalt sett ska man söka uppehållstillstånd innan man kommer till Sverige, men Valeria var tvungen att vänta. Hon ville åberopa familjeanknytningen till Jakob, och han var ännu inte bosatt i Sverige. Det tog några månader innan han fick sålt sin danska lägenhet. Men Valeria Rudenko var inte orolig. Det finns nämligen en regel om att den som väntar barn med en person med svenskt personnummer kan söka uppehållstillstånd efter ankomsten till Sverige.
I augusti flyttade paret in i den bostadsrätt som de hade köpt i Helsingborg. Någon vecka senare hade Jakob Olsson svenskt personnummer. Som dansk medborgare har han rätt att bosätta sig i Sverige utan att söka uppehållstillstånd.
Valeria Rudenkos första kontakter med Migrationsverket kändes betryggande.
– Det har aldrig varit tal om att jag inte skulle ha skäl till uppehållstillstånd, säger hon.
Men två missar från olika myndigheter har gjort att det formella beslutet försenats.
Migrationsverket uppgav först att paret inte behövde gifta sig för Valeria skulle få uppehållstillstånd. Flera veckor senare ändrade sig myndigheten och sa tvärtom.
– Det krävde att vi åkte till ryska konsulatet i Göteborg för att få papper att lämna in till Skatteverket för hindersprövning. Jag var höggravid och Jakob jobbade heltid i Danmark så det var svårt att få till, berättar Valeria.
Eftersom Valeria inte är EU-medborgare räcker det inte med att skicka in dokumenten, man måste besöka Skatteverket personligen. Det gjorde Valeria och Jakob, men Skatteverkets handläggare glömde att anteckna det. Tre veckor senare kom ett brev från Skatteverket där de stod att de måste göra om besöket. Det var den 18 oktober, och förlossningen var beräknad till den 20.
När Valeria Rudenko födde Maxim hade hon fortfarande inte svenskt personnummer och hade formellt sett inte rätt till fri vård.
– Vi har försökt förklara att det inte var vårt fel att personnumret blivit försenat, men sjukhuset säger att de måste följa reglerna, säger Jacob.
Och det beskedet ger Region Skåne även när tidningen ringer.
– Det är folkbokföringsdatumet som gäller, utan undantag. Vi i landstinget kan inte ta ansvar för felaktigheter som andra myndigheter begår, säger Pia Landsgren, hälso- och sjukvårdsstrateg.
Men då blir det ju den enskilde som kommer i kläm?
– Den enskilde har rätt till vård i det land där han eller hon är bosatt. Om det inte finns något särskilt avtal med det landet som gör att man har rätt till subventionerad vård i Sverige, men det finns inte med Ryssland.
Vart paret Olsson-Rudenko bör vända sig för att begära återbetalning tycks ingen kunna svara på. Region Skåne hänvisar till Skåne care, ett fristående företag som skicka ut vårdfakturor. Skåne care hänvisar till Region Skåne.
Jakob Olsson och Valeria Rudenko tycker att de har blivit orättvist behandlade.
– Jag jobbar i Danmark men bidrar till skatteintäkter i Sverige genom skatteavtalet mellan länderna. Så jag tycker inte att jag borde betala förlossningskostnaderna för min son själv, säger Jakob Olsson.
Gå till toppen