Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Levande hjältehistoria

Sören Sommelius har läst Göran Buréns bok "Mordet på Folke Bernadotte".

Folke Bernadotte mördades – eller snarare avrättades – den 17 september 1948 i Jerusalem. Han var FN:s medlare, ett uppdrag som han meriterat sig för efter att i andra världskrigets slutskede med de vita bussarna ha räddat tiotusentals av nazismens lägerfångar, inte minst judar.
Några dagar efter mordet skulle han ha överlämnat ett redan skrivet dokument till FN:s generalförsamling, en plan för lösningen av Palestinakonflikten. Staten Israels existens erkändes. Men Jerusalem skulle stå under FN-kontroll. Negevöknen skulle styras av araber och de hundratusentals palestinier som flytt skulle få återvända.
Bernadotte blev snabbt avskydd av många judar för sitt förslag. Hans mördare kom från den högerextrema Sternligan. Den som gav order om mordet var Yitzhak Shamir, senare Israels premiärminister. Den som höll i vapnet, Yehoshua Cohen, blev senare livvakt och nära vän till Ben-Gurion, Israels landsfader och förste premiärminister. Mördarnas namn var tidigt kända. Ingen dömdes. De skyldiga behandlades snarare som frihetshjältar.
Göran Buréns bok Mordet på Folke Bernadotte återkallar dramatiken i händelser som kastat långa skuggor in i våra dagar. Han tecknar Bernadottes aristokratiska bakgrund och granskar de drivkrafter som fick honom att ta medlaruppdraget. Burén skildrar också pedagogiskt hur staten Israel bildades och hur grunden därmed blev lagd till de konflikter som fortfarande är olösta. 500 palestinska byar förstördes och tre kvarts miljoner palestinier fördrevs i en av historiens värsta etniska rensningar – för att Israel skulle bli en judisk stat med stor judisk befolkningsmajoritet.
De fördrivna palestinierna lever över sextio år senare fortfarande i flyktingläger och exil och utgör med sina efterkommande nu över fyra miljoner människor. Trots FN-resolutioner har de inte kunnat återvända och har inte heller fått någon kompensation för förlorad egendom.
De svenska relationerna till den unga staten Israel var till en början frostiga, som en följd av mordet på Folke Bernadotte och den israeliska regimens ovilja att ställa de skyldiga till svars. Men, Bernadottes fredsplan desavouerades effektivt av USA:s president Truman. Dessutom sympatiserade FN:s dåvarande generalsekreterare Tryggve Lie i hemlighet med Israel. Den svenska regeringen bytte snabbt fot till en långvarig israelvänlig hållning, utan empati för de fördrivna palestinierna. Detta fick konsekvenser också på synen på Folke Bernadotte.
”Allt som uppfattades som kritiskt mot Israel i något avseende blev också nästan automatiskt antisemitiskt”, skriver Göran Burén. Och då blev Folke Bernadotte kontroversiell. Hur skulle man kunna hylla en person som gjort sig så illa omtyckt bland israelerna?
Därmed fick de palestinska flyktingarna ”skylla sig själva” – eller skylla på sina ledare.
Efter junikriget 1967 svängde den svenska hållningen och blev mer kritisk mot Israel och uppmärksammade samtidigt den palestinska befrielserörelsen under Yassir Arafats ledning.
I början av 1980-talet förhörde sig Israels ambassadör om möjligheterna för att Olof Palme skulle besöka Israel. Palme svarade att det första han då skulle ta upp var mordet på Folke Bernadotte. Något statsbesök blev därmed inte av.
Inför 40-årsdagen av mordet på Folke Bernadotte höll Sveriges dåvarande ambassadör Anders Ferm ett tal i FN, där han omnämnde Bernadotte som ett offer för terrorism. Israels FN-ambassadör Benjamin Netanyahu protesterade våldsamt. Han är i dag premiärminister.
Häpnadsväckande är att Bernadotte så sent som femtio år efter sin död var kontroversiell i Sverige. Göran Persson lanserade via Levande historia ett projekt för att påminna om Förintelsen och det judiska folkets lidande under kriget. I första upplagan av häftet Om detta må ni berätta fanns en sida om svenska insatser för att hjälpa judarna – och där nämns varken Folke Bernadotte eller de vita bussarna.
Först efter millennieskiftet fick Folke Bernadotte erkännanden från det officiella Sverige. 2002 inrättades Folke Bernadotte-akademin, som arbetar med internationell konflikthantering. Ett första svenskt monument över Vita bussarna-expeditionen upprättades 2007 i Malmö, följt 2010 av bland annat ett monument i Ramlösa Brunnspark i Helsingborg, utformat av keramikerna Gustav och Ulla Kraitz.
Buréns bok är en balanserad skildring av hur en infekterad fråga länge har deformerat historieskrivningen. Synen på Folke Bernadotte påverkades negativt. Buréns bok placerar in honom bland de svenskar som i solidaritetens namn gjort stora insatser för freden.

Mordet på Folke Bernadotte

Göran Burén
Leopard
Gå till toppen