Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Har vi sett det förut?

Gunnar Bergdahl om "Snow White and the Huntsman".

Vilka är våra absolut mest publikdragande filmer från de senaste 10 åren?
"Sagan om ringen" förstås... och så "Twilight"-serien.
Det är lätt att föreställa sig en samling Hollywoodproducenter som brainstormar för att hitta nästa kassako:
"Men behöver vi inte ha nån slags historia att bygga på?" "Äsch, det ska väl inte vara så viktigt, vi tar nåt gammalt... vi tar sagan om Snövit!" "Men det gjorde dom andra förra året med Julia Roberts." "Spelar ingen roll, vi kör med ringenstuk!"
Från "Sagan om ringen" plockar vi kampen mellan ont och gott, lite alver, nån överdängare på pilbåge, hemska troll, förhäxade träsk och skogar, en butter men hjärtegod hjälte. Naturligtvis också några stora slag och räddning i sista sekunden. Och dvärgar kommer på sagoköpet. Bra!
Men Twilight då? Därifrån rycker vi kyskhetsbältet, det gillar alla 13-åringar, och så tar vi hon den där Kristen Stewart. Sen är det bara att gasa. Vi börjar med en jordbävning och så jobbar vi oss stadigt upp mot finalen!
Vem ska regissera? Inte så noga. Vi tar nån debutant. Det handlar ju faktiskt bara om fräscha till skåpmaten.
Sagt och "Snow White and the Huntsman" var gjord.
Alltså: Det var en gång en prinsessa som sattes i ett torn av sin elaka styvmamma... Sen växte hon upp och blev vackrast i landet och måste dö. Men lyckades fly till skogs där dvärgar och andra hjälpte henne mot den elaka drottningens ondskefulla planer och inte mindre ondskefulla hejdukar.
"Snow White and the Huntsman" är nu hyfsat underhållande, det ska sägas. Inte minst de datorfixade dvärgarna med Bob Hoskins och Ray Winstone i spetsen. Tänk vad man kan åstadkomma med specialeffekter numera.
Sagans gamla ingredienser dyker upp i actionbearbetat skick och är förstås mest förevändningar för fler jakter genom skog och mark och fler sammandrabbningar där huvuden flyger, svärd korsas och pilar genomborrar bröst.
Mest underhållande är förstås Charlize Theron som den elaka häxan. Inget kan få överspelet att fungera som ren och skär ondska. Hon förefaller riktigt road av uppgiften.
Minst underhållande är Kristen Stewart som helt enkelt inte är någon större skådespelare. Hon ser stundtals mer än lovligt förvirrad ut när hon nu åter hamnar mellan två hunkar, om än i rara Robin Hood-trikåer.
Till filmens förtjänster ska räknas att denna Snövit är handlingskraftig och rena rama Jeanne d´Arc när upprorets och hämndens timme slår. Det är något annat än de mansbeundrande kvinnorna i ringen det!
Återigen förvånas man över den svenska åldersgränsen. Är dessa blodiga slag, denna hatiska ondska och dessa detaljerade och realistiska actionsekvenser lämpade för 11-åringar? "Sagan om ringen" satte tydligen en ny märklig nivå.
Det kan man dock inte säga om debuterande regissören Rupert Sanders.
Med tanke på alla effekter och finesser blev det väl inga pengar över till en mer nyskapande regissör.
Har vi sett det förut? Ja, det har vi.
Och så brukar det ju vara.

Snow White and the Huntsman

Regi: Rupert Sanders
I rollistan: Bob Hoskins, Charlize Theron, Ray Winstone, Kristen Stewart, Chris Hemsworth.
Längd: 2 tim, 7 min.
Filmstaden, Helsingborg
Röda Kvarn, Ängelholm
Biohuset Maxim, Landskrona
Saga, Höganäs
Scala, Båstad
Kulturhuset, Svalöv
Betyg: 3
Gå till toppen