Nästan 20 kvadratmeter per invånare. Så mycket koloniträdgårdsmark finns i Landskrona. Det gör kommunen till den med mest koloniträdgårdsmark per invånare i landet, enligt en ny studie som Sveriges lantbruksuniversitet och Fritidsodlingens riksorganisation ligger bakom.

– När vi marknadsför museikolonin brukar vi skriva att vi är den kolonitätaste staden. Så det är ju bra att få det bekräftat, säger museichef Elisabeth Arvidsson.

Mer än tre procent av Landskronas tätort täcks av koloniträdgårdar. Kommunen har dessutom landets äldsta ännu fungerande koloniområde; Citadellets koloniområde.

Museikolonin Rothoffska kolonin är också unik i sitt slag och enligt Elisabeth Arvidsson ett allt mer populärt besöksmål. Inför säsongsöppningen i maj monterades ett räkneverk upp och för ett par veckor sedan var man upp i 8000 besökare.

– Det följer väl det allmänna trädgårdsintresset som ju exploderat. Trädgårdsgillet och arrangemang som öppen trädgård lockar och vi följer med på det, säger Elisabeth Arvidsson.

Även på turistbyrån märker man att stadens koloniträdgårdar lockar.

– Det är väldigt många som frågar om kolonierna, oavsett ålder och kön. Mest är det Rothoffska som de är intresserade av, säger Helena Olsson på turistbyrån.

I Landskrona finns omkring 1500 kolonilotter fördelade på sex koloniområden. Förutom Citadellet är det Kopparhögarna, S:t Olovs vång, Larvi och Axeltofta och Gråen.

Som Landskrona Posten tidigare berättat innehåller förslaget till fördjupad översiktsplan en skrivelse om att i framtiden omvandla hela eller delar av koloniområdena S:t Olovs vång, Larvi och eventuellt Kopparhögarna till bostadsbebyggelse. Beslut fattas i kommunfullmäktige i vår men förslaget har redan fått mycket kritik och i kommunstyrelsen röstade samtliga partier nej.

Enligt Roland Olsson, ordförande i Larvi koloni- och fritidsförening, skulle det vara ett helgerån.

– Kolonierna är kulturområden. Jag tycker att kommunen marknadsför dem lite för dåligt. Det enda man marknadsför är Rothoffska. Men vi ser att det kommer mycket folk på semestrar och helger som flanerar runt här och tittar, säger han.

Koloniträdgårdsrörelsen uppstod i Tyskland på 1800-talet och kom till Sverige i slutet på seklet. De första koloniträdgårdarna anlades i Malmö och Landskrona 1895.

Omkring 1918 hade nästan alla städer minst ett koloniträdgårdsområde. Orsaken var svår bostadsbrist i städerna och ont om potatis, frukt och grönsaker.

I dag finns arealmässigt mest koloniträdgårdsmark i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men sett till mark per invånare ligger Landskrona i topp med sina 19,7 kvadratmeter kolonträdgårdsmark per invånare. På andra plats kommer Oxelösund med 9,4 kvadratmeter per invånare.