Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Liv till varje pris

Gunnar Bergdahl ser ljus besegra mörker i fantastiska debutfilmen "Äta sova dö".

Innerliga känslor i Gabriella Pichlers "Äta sova dö" med Milan Dragiši och Nermina Luka i huvudrollerna.
Djupt inne i Gabriela Pichlers fantastiska "Äta sova dö" befinner vi oss på en tidstypisk kurs för arbetslösa. Det är rollspel. Mitt emot varandra sitter filmens huvudperson Raša och det äldre före detta fackombudet.
Nyss satt de tillsammans och käftade i fikarummet på fabriken. Nu möter de tillsammans det nya Sveriges nya former av insatser för arbetslösa.
"Varför vill du jobba på mitt företag?", säger den äldre mannen osäkert.
"Jag vill utvecklas...", svarar Raša som hon har fått lära sig.
Jobbcoachen ler och nickar, det handlar om att ta för sig och framförallt att lära sig skriva ett bra cv.
Det är en smärtsamt underhållande scen; tomma fraser möter livfylld verklighet, reklamfilmen för Nordvästskånes "fantastiska utvecklingspotential för företagande" skorrar skrattretande som inspiration till nya tag för att satsa på dig själv. Allt blir konturskarpt och tydligt. Verkligt liv. Sverige 2012, bortom riksdagsdebatter om arbetslösheten och nyhetsnotiser om nya varsel.
Då har vi redan förälskat oss i den unga kvinnans raka och tveklösa inställning till livet. Till hennes relation till sin slitna pappa. "Äta sova dö" är nämligen också en innerlig kärleksfilm om en dotter och hennes far. Vi har redan med Johan Lundborgs handkamera stigit rakt ut på fabriksgolvet och in i deras slitna lägenhet i något som kan vara Klippan eller Nyvång. Vi har åkt med henne på hennes cykel ner till kiosken och delat hennes desperata längtan om att få behålla det jobb som ger henne lön, sammanhang och identitet. Vi har upplevt hennes korta tid av lycka då hon får en chans att pröva på ett nytt jobb och hennes bultande hjärta slår också i oss när hon till slut tar farväl.
Nermina Lukac är helt fenomenal i huvudrollen, det finns inte ett enda ögonblick som skorrar falskt, inte en enda scen som inte andas trovärdighetens syre. Men inte bara hon. Pichlers förmåga att låta människor, amatörer, gestalta sin egen verklighet och förhöja den till underhållande filmbilder är rena rama trolleriet. Framåtrörelsen är obetvinglig, underhållningsfaktorn ständigt närvarande. Här skrattar vi med människorna, inte åt.
Häromåret fick Gabriela Widerbergstipendiet under Lilla filmfestivalen och vi fick se hennes märkligt levande kortfilm "Skrapsår".
När jag satt i Bio Scala i Båstad häromkvällen och såg om "Äta sova dö" fanns plötsligt Bo Widerberg intill mig i salongens mörker. Jag kände fysiskt en elektrisk koppling mellan Widerbergs ständiga försök att bryta filmens förkonstling och denna svenska filmdebut. Det var en återupprättad levande vision i svensk film! Här bevittnade jag den italienska neorealismen återfödas på den nordvästskånska slätten med miraklet i Åstorp insvept i en höstdimma och ett torg i Bjuv där cykeltjuven stod parkerad.
Stefan Jarls minnesdokumentär över Bo Widerberg bar titeln "Liv till varje pris". En sammanfattning av vad film kan åstadkomma bortom sina klichéer. Precis så till varje pris fylld av liv är "Äta sova dö". Det är banne mig något av det bästa jag sett i svensk film!
Nästa gång jag handlar ett paket ruccolasallad i snabbköpet kommer Raša att stå bredvid mig. Hon som är så bra på att med ena handen väga upp 170 gram sallad som ska ner i den förpackning jag just håller i min hand.
Hon står där bredvid mig.
Bredvid oss.


Den här veckan recenserades även:
Rått och roligt i "Ted"
Rått och motbjudande i "Taken 2"

Äta sova dö

Regi: Gabriela Pichler
I rollistan: Nermina Lukač, Milan Dragišić, Jonathan Lampinen, Peter Fält, Ružica Pichler.
Längd: 1 tim, 40 min.
Filmstaden, Helsingborg
Röda Kvarn, Helsingborg
Saga, Höganäs
Scala, Båstad
Betyg: 5
Gå till toppen