I bakgrunden hörs ett svagt dunkande. Det kommer från andra sidan någon av Moderna Museets många flyttbara skiljeväggar, fler än vanligt i denna av konstnären Wolfgang Tillmans själv uppbyggda retrospektiv. Kanske är det utställningens hjärta som slår – jo, tanken har fog för sig, mitt i den stora salen har Tillmans byggt ett litet technorum, som ett utsnitt ur en av Berlins många dansklubbar i början av 1990-talet.