Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Inte ens en julgran

En liten halmbock, en porslinstomte, tre tygtomtar och ett par elektriska stjärnor till fönstren - mycket längre än så sträcker sig inte mina julförberedelser. Därför blir mötet med Ernst Kirchsteiger en chock.
Han släpar in halm, gör äppeljuicemust, tillverkar en minigran med murgrönegirlanger, flätar pil, gör saffransbröd, klär sitt rosentorn med granris, stöper ljus, gör parmesanflarn, brända nötter, ädelostbollar och svävande ljusstakar. Han är verkligen som en hel julindustri!
I går visades första avsnittet av "Jul med Ernst" på TV4. Onsdag och torsdag visas ytterligare två. Då ska han bland annat göra polkagrisar.
Jag tittar på Ernst. Jag tittar på min halmbock och min porslinstomte. Jag tittar på Ernst igen. Jag tänker att nej, jag tänker INTE höja kraven på mina egna julförberedelser bara för att Ernst är julfanatiker. Han ska INTE få styra över mina julvanor. Jag ska INTE stöpa ljus, göra minigranar och svävande ljusstakar och jag ska INTE känna mig som en dålig människa bara för det. Hade jungfru Maria stressat sig igenom samma maratonpass som Ernst hade hon minsann fått missfall och sabbat HELA julen, tänker jag.
Dessutom, vem har tid att lägga flera dagar på julförberedelser när julafton alltid överraskar lite tidigare än förra året, precis när man knappt har hunnit klart med julklapparna?
Det är något drömskt över Ernst och hans jul, som att han lever i en annan tid. Aldrig skulle jag få för mig att ringa en lantbrukare som kör ett lass halm hem till mig som jag sedan kan stoppa i hörnorna i bostadsrätten. Visst är det mysigt och pittoreskt och påminner om någon slags urmoderlighet, men det finns en gräns där omtanke om sina besökare övergår i fanatism.
Till skillnad från många andra har jag inget emot Ernst. Jag är glad att han får pyssla och feja så mycket han vill och att han dessutom får betalt för det, det unnar jag honom. Men hans juliga lugn,den klockklingande musiken, hans snack om att det är "en krispig vinterdag" och det faktum att han nynnar när han pysslar med sina blockljus gör mig nervös.
Som tur är dyker aldrig någon barnkör med falskt tindrande ögon upp.
Sambon har tjatat om att köpa en julgran. En i plast som är tät och fin. Precis som i verkligheten har vi inte hunnit med det i år, eftersom verklighetens december är mycket kortare än den december som Ernst lever i. Men nästa år, då ska vi minsann stöpa en egen i polkagrisstearin, det har jag lovat!
Tv-kanalen Sjuan visar julprogram med Jamie Oliver, bland annat i dag. Där är prestationskraven mer måttliga.
Helt plötsligt var Sjuan tydligen inte gratis längre. Å andra sidan - ingen större förlust.
Idag tittar jag på "Dom kallar oss artister" på SVT2 klockan 22.15.
Gå till toppen