Kultur

När Erik Almqvist ringde upp mig

Gunnar Bergdahl om varför vi inte publicerar ett svar från Erik Almqvist på Alexander Karims öppna brev.

I fredags eftermiddag ringde telefonen. En man presenterade sig som Erik Almqvist och informerade om att de pressetiska reglerna innebar att han hade en självklar rätt att besvara det ironiskt skruvade öppna brev som skådespelaren Alexander Karim publicerade på fredagens kultursida.
Samtalet innehöll en del nyheter. Almqvist är tydligen intresserad av etik, han är tillbaka i Sverige och "jobbar med att förbättra landet". Han representerar helt och fullt de främlingsfientliga sverigedemokraterna som riksdagsledamot. Den medialt anpassade kylskåpstiden är avklarad. Men renrasiga pudlar och semester i Ungern ändrar inga pressetiska regelverk. Någon publicering av främlingsfientlig propaganda på denna kultursida är inte aktuell.
I en stort uppslagen intervju i Göteborgs-Posten i helgen med extrempartiets ordförande Åkesson fick jag reda på att denne nu var "stridslysten och optimistisk", han pustade ut efter "drevet" och några främlingsfiender finns inte i Sveriges enda främlingsfientliga riksdagsparti. Allt illustrerat av trevliga bilder på en trevlig ung man på väg uppför. Vem tyckte det var snygg redigering? Peter Hjörne?
Häromveckan kunde Åkesson än en gång använda sig av hela Dagens Nyheters debattsida för att förklara för alla att alla svenska partier har problem då och då. Inget konstigt alls egentligen med några riksdagsledamöter in spe på jakt med järnrör i sommarnatten. Är DN-debattchefen Nils Öhman rent av sympatisör?
Så långt har normaliseringen av rasism och främlingsfientlighet i Sverige gått i media att icke säkerställda statistiska opinionssiffror görs till toppnyhet. Bara det handlar om sd.
Innan millennieskiftet, för mindre än 15 år sedan, var svensk nyhetsmedia överens om att Sverigedemokraterna var ett parti med nynazistiska rötter med en enda fråga på dagordningen: Bevara Sverige svenskt.
Inför valet 2006 tvekade ingen nyhetsredaktion om att partiet skulle benämnas främlingsfientligt när skinnskalleropen hade omformulerats till tal om "massinvandringens fasor".
Men i valrörelsen 2010 slutade svenska nyhetsjournalister kollektivt att använda beteckningen. Trots att partiet presenterade en valfilm som Joseph Goebbels hade varit stolt över.
Nu blev tanken om konsekvensneutralitet istället högsta journalistiska mode. Att även nyhetsjournalistik står på en demokratisk värdegrund var plötsligt obsolet.
Samtidigt är förstås en överväldigande majoritet av det svenska folket, inklusive vårt politiska etablissemang och landets kår av nyhetsjournalister, överens om att partiet är främlingsfientligt. Egentligen. Exemplen har ju mångfaldigats under årens och skandalernas lopp.
Men det är också därförsom det inte blir nyhetsuppståndelse när partiets representanter och sympatisörer låter sina verkliga åsikter komma till uttryck.
Åkessons så kallade nolltolerans är bara ännu ett grepp för att normalisera partiets rasistiska grundvärderingar. Just de värderingar som fick den unge Åkesson att gå med i partiet. Och svensk nyhetsmedia rapporterade lydigt och okritiskt om denna fina satsning när den proklamerades. Inte en morgonsoffa som inte bjöd in den numera trivselstajlade Åkesson för ett trevligt samtal i ottan. I glappet mellan vad vi vet att de tycker och vad de säger utanför den trängre kretsen har svensk nyhetsjournalistik havererat. Så till den grad att partiets väljarstöd ökar. Inte för att det finns fler rasister i Sverige i dag än när Åkesson inledde sitt intresse för högerextremism. Tvärtom, svenskar blir gradvis mer öppna och toleranta i globaliseringens era. Men mediehanteringen av partiet enligt mottot "ska behandlas som vilket parti som helst" har inneburit att även ickerasister nu kan uttrycka ett allmänt missnöje i dessa svajiga väljarundersökningar för partiet.
Inte ens när Almqvist, tillsammans med blivande riksdagskollegan Ekeroth, öppet visade vad de egentligen anser om svenska medborgare som inte är arier, ledde det till ett riktigt journalistdrev. Almqvist och Ekeroth är redan back in business.
Den förre efter att ha pustat ut i Ungern, "ett land där etik och moral samstämmer mer med folkvett och allmän rättsuppfattning än med någon radikal svensk kulturelits drömmar om normupplösning."
Han har nu tydligen läst HD:s kultursida och vill föra fram sin främlingsfientliga propaganda om hur "massinvandringen" förstör "hans land".
Det kan han glömma. Den icke upplösta normen är nämligen att bekämpa främlingsfientlighet och rasism.
Gå till toppen