Kultur

Gamla böcker och nya debatter

Ulf Nilsson om gamla böcker och en ny debatt.

Christian Skolmen, Henrik Horge og Christian Greger Strøm i ”Folk og røvere i Kardemomme by” på Nationaltheatret i Olso som har orsakat debatt.Bild: (C)Erik Aavatsmark
Är det skadligt för barn att läsa gamla böcker och möta gammaldags värderingar?
Nu blåser det visst upp en ny debatt i Norge om "Folk och rövare i Kamomilla stad". I Sverige känner vi igen tongångarna: Tintin är problematisk, Elsa Beskows könsroller måste läggas till rätta och vad ska man göra med Pippis pappa som är negerkung?
En del föräldrar är faktiskt oroliga på riktigt. Jag kanske skulle ta tanken på allvar för en stund...
Kamomilla stad är en gammaldags småborgerlig idyll. Den har sina tydliga patriarkala maktstrukturer. Rövarna lever i ett sorgligt utanförskap. Och för att få god mat ser de sig tvingade att röva tant Sofia. Fast hon är bitskare än rövarna tror, och när de tröttnat på hennes kommandon vill hon inte ens låta sig ”rövas tillbaka”.
Berättelsen uppfyller alltså inte dagens krav på beskrivning av samhälle, kön, utanförskap med mera.
Läroplanen för förskolan säger en sak. Och Thorbjørn Egner uppenbarligen en annan. Då blir ju barnen förvirrade och lämnas i sticket.
Om barn enbart kan hantera en enda entydig bild av världen, så vi måste faktiskt göra väldigt stora förändringar.
”Dags att begrava Egner”, sades det i debatten. Ja, och låt då Elsa Beskow åka med i liktåget! Och ändra så att Pippis pappa jobbar på dagis (eller förskolan, då, ursäkta)!
När barnen blir lite större får vi ta bort klassiker, för de kan innehålla tankar som vi inte tänker idag. Gräv ner bibeln allra djupast!
Läs bara dagens tidning. Aldrig gårdagens, för den kan innehålla omoderna synsätt.
Lyft aldrig på gamla tankar, försök inte förstå. Försök inte heller komma på några nya tankar, för säkerhets skull! Skriv på skyltar överallt: ”Tänk bara det som just idag är tillåtet!”
Lite sorgligt är att vi får inskränka på barnens besök hos mormor. Hon kan ju råka säga saker som är gammaldags. ”En flicka ska väl kunna sy”, ”Vad duktig och stark du är, pojk” eller ”Gud hjälpe oss!” (Men kanske kan hon få dispens att träffa dem om hon går en kurs.)
Förresten bör vi inte åka utomlands heller, för där riskerar man att höra många annorlunda tokigheter.
Alla ska vi vara fast förankrade i den svenska moderna tidens förmenta präktighet. Alla böcker skriver vi själva nu! Bara det och inget annat ska barnen tvingas möta.
Nej, vi ska skydda dem, i både tiden och rummet. Ingen utblick, inget minne. Låt barnen sitta där som blinda möss och suga på tummen.
Tyvärr kommer nästa generation förstås att göra sig av med alla våra då omoderna böcker…
Löper man tanken till slut så blir allt så sorgligt. Men kanske, kanske skulle barn kunna bekanta sig med olika skildringar och sedan tänka själva? Kanske kan man låta hela mångfalden få finnas. Och bara begrava censurförsöken...
För, jo, jag tycker att Egner bjuder på en underbar resa till mormors tid. Allt är inte som idag, men barn måste möta alla sorters skildringar. Det kan vi prata med barnen om och låta dem tänka vidare kring.
Jag tror kanske att det är skadligt att inte möta till exempel Kamomilla stad i en gammal bok…
Gå till toppen