Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fattiga barn, finns de?

Så kom "Uppdrag granskning" tillbaka till våra tv-apparater med en ny säsong - alla felbehandlades, förtrycktas och förbannades frälsare.
I går pekade programmet på unga och hungriga människor. Men den här gången från andra hållet. Ovanifrån. Mot de som har det tufft. Eller rättare sagt de som försöker hjälpa dem som har det tufft. Som Rädda barnen som påstår att de fattiga barnen är 220 000 till antalet.
Jannne Josefsson slog hål på siffrorna och hjälporganisationernas beskrivning. Majblomman, Rädda barnen och Bris fick sig alla en känga för att de överdriver eländet. På Josefssons frågor verkade alla svar och förklaringar suspekta.
Ju mer upplevt elände, desto mer skänkta pengar, det är klart. Så visst finns det anledning att klämma i för att folk ska bidra mer. Men även om det skänks mer pengar än det finns elände, vad är problemet? Pengarna går väl till goda ändamål ändå? Kanske kan det lilla antal fattiga barn som ändå finns bada i lyxmakaroner och nya märkesvinterjackor, visst, men är det inte bättre än motsatsen?
Josefsson hävdar att fattiga barn har föräldrar som slösar bort pengarna på alkohol och cigg. Och med enkel matematik får han Majblomman att erkänna att ansökningarna har halverats när de annars hävdar motsatsen.
Det finns en stor poäng i att alltid presentera fakta som stämmer och att inte överdriva. I längden brukar man alltid förlora på det sistnämnda. Men frågan ekar ändå i mitt huvud - vart vill “Uppdrag granskning” komma?
Redaktionen brukar göra ett gott jobb. Inte minst genom att hitta ämnen som berör människor och som gör skillnad. Den här gången verkar de däremot ha fastnat på en formulering - kan barn verkligen vara fattiga i Sverige om man jämför med Sudan? Det gör mig besviken. Att behandla språkfrågor borde inte ligga på bordet hos Sveriges främsta granskningsprogram.
Och vad gör vi med de fattiga barn som är kvar när siffran har halverats? För de finns väl? Eller?
Mia Skäringer figurerar i ytterligare ett program. Nu heter det "Mia på Grötö" och går på TV4 onsdagar, med premiär i går. Roligt som vanligt.
Just onsdagar verkar vara den stora tv-dagen. "Uppdrag granskning", "Efterlyst" och nya "Mediatiden" på SVT slåss om min alltid otillräckliga tid.
Idag försöker jag (precis som tanken är) att finna svar på mina frågor i "Debatt" på SVT2 klockan 22 där temat barnfattigdom fortsätter.
Gå till toppen