Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Helsingborg

Varumärket Skolstaden läggs ner

Skolstaden fick inget genomslag. Nu ersätts den stora organisationen av sex separata gymnasieskolor. Och varje rektor får ansvar för den egna skolans elever, personal och ekonomi.

Bild: Christian Törnqvist City helsingborg Foto:
Varumärket Skolstaden blev ingen succé. Efter sju år skrotas namnet och i stället kommer samtliga sex gymnasieskolor att bli separata enheter. Förhoppningen är att Olympia, Nicolai och Tycho Brahe med sina gamla anor, tillsammans med de profilerade skolorna Filborna, Rönnowska och International School of Helsingborg, ska locka tillbaka eleverna. I dag är konkurrensen från friskolorna hård och knappt hälften av eleverna söker sig till den kommunala gymnasieskolan.
Barn- och utbildningsnämnden ska i dag fatta beslut om förslaget som en arbetsgrupp tagit fram.
– Det som ligger till grund för det här förslaget är den nya skollagen. Den säger att varje skola ska ha en egen rektor och så har det inte varit organiserat, säger utbildningsdirektör Ing-Marie Rundwall.
Hon vill inte tala om Skolstaden som en felsatsning utan menar att den lanserades i ett annat perspektiv.
– Jag var inte här, men jag litar på att mina företrädare fattade rätt beslut då, säger hon och tillägger att de tre skolorna som i dag ingår i Skolstaden kommer att ha ett fortsatt samarbete.
– Det kan handla om en gemensam studerandelegitimation, att ha en gemensam skolstart och andra aktiviteter.
Enligt Ing-Marie Rundwall ska det inte bli någon större förändring för eleverna.
– De har gått på Nicolai, Olympia och Tycho Brahe hela tiden. Nu kommer de att tillhöra en mindre enhet samtidigt som de ingår i ett större sammanhang.
Den kommunala gymnasieskolan i Helsingborg går inte ihop ekonomiskt. Enligt förslaget ska varje rektor i framtiden ha ansvar för elever, personal och ekonomi. Och det "bygger på utgångspunkten att den enskilda enheten bör vara tillräckligt stor för att ekonomisk stabilitet ska kunna åstadkommas, men inte så stor att hanterbarheten för skolledning, personal och elever inte kan uppnås".
– Omorganisationen innebär inte per automatik att vi kommer att spara pengar. Det pågår just nu ett analysarbete.
Lärarförbundets vice ordförande Jörgen Radenhem säger att han blev glad när han hörde att man skulle gå tillbaka till det gamla. Och han menar att förslaget är ett steg i rätt riktning men långt ifrån tillräckligt. Han är bekymrad över lärarnas situation.
– När jag tittar i almanackan har jag ett rehab-ärende varje vecka. Nu har jag fått lära mig ett nytt ord – vidbränd. Det är när man nästan är utbränd. Jag möter många vidbrända lärare, säger han och hänvisar till den hårda kritik som Arbetsmiljöverket riktade mot Skolstaden i höstas.
Jörgen Radenhem kan se tillbaka på år av ökad arbetsbelastning för lärarna. Skolstadens stora organisation har skapat oro och missnöje.
– Nu vill vi ha tydliga svar från ledningen om hur vi ska lösa personalfrågan. I mars ska Arbetsmiljöverket ha svar på hur vi kommer att åtgärda problemen.
Enligt Jörgen Radenhem är de flesta lärarna som han mött positiva till att Skolstaden går i graven som organisation.
– Nu kommer man att veta vem som har ansvar. Det blir lättare att fatta snabba beslut och man kommer att känna sig som en i gänget.
Gå till toppen