Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Klä sig varmt, bästa försvar mot förkylning

Apropå att det är förkylningstider. Och många smittas, andra inte. Vad är det som gör vissa disponibla för virusen som går? Är det bara att kapitulera eller finns det något vi borde ha hemma i medicinskåpet?

Vi vaknade kanske snuviga och hängiga med värk i kroppen lite till mans i morse. Men många segade sig upp för att gå till jobbet ändå. Professor Kristian Riesbeck, klinisk bakteriolog vid Lunds Universitet i Malmö, är frisk som en nötkärna. Men barnen är förkylda.
Vad gör du för att hålla dig på benen?
– Jag är varmt klädd. Har mössa när det är minusgrader. Och halsduk förstås. Försöker hålla mig i fysiskt god kondition, men man får inte träna för mycket. Då blir immunsystemet försvagat. Det är en balansgång. Och man bör sova ordentligt. Kroppen behöver återhämtning. Det gäller även de vita blodkropparna, så att man får en bra avdödning av bakterierna.
– När man blir nerkyld, arbetar de långsammare och bakteriebekämpningen blir sämre. På senare tid har man förstått att kylan ändrar den genetiska programmeringen av bakterier. Vid lägre temperatur i luftvägarna slår de på vissa proteiner som gör att de lättare kan orsaka sjukdom.
– Men blir man rejält utsatt för ett virus genom att någon nyser på en, är det nästan omöjligt att skydda sig. Rhinovirus som ger infektion i de övre luftvägarna är vanligast. Det finns 110 typer och det går inte att skaffa sig immunitet mot alla. Man blir infekterad ett par gånger om året. Det är inget att göra.
Förkylning ska man väl ta på fullaste allvar?
– När man har en virusinfektion i kroppen, kan man även ha det i hjärtat. Man ska lyssna på kroppen och inte pressa sig med någon fysisk träning. Det är då man kan få hjärtmuskelinflammation.
– Ett virus ger en så kallad primärinfektion som kan följas av en allvarligare sekundär- eller så kallad superinfektion med bakterier. Viruset har gett slemhinnan en skada som banar väg för bakterierna.
Det kommer hela tiden nya vaccinationer, kurer och tips. Är vi ändå lika sjuka nu som förr?
– Vi är nog lika sjuka i dag som på 50- och 60-talen vad gäller förkylningsvirus. Men vad som hänt är, att vi inlett vaccinationskampanjer mot influensavirus och bakterier. Till exempel pneumokocker som kan slå till ordentligt efter en enkel virusinfektion. Men epidemier som spanska sjukan och Hongkonginfluensan stoppar vi upp med vaccin idag.
Vad är det för virus på gång nu i januari?
– De flesta med förkylning har sannolikt ett rhinovirus. Vi har säsongsinfluensan AH3N2. I Skåne är lite mindre än 10 procent svininfluensa, som finns kvar. De som vaccinerat sig mot årets influensa får skydd mot både säsongs- och svininfluensan. Vi har några typer av coronavirus som snurrar runt. RS-virus är extremt vanligt just nu och farligt för barn under 2 år och personer över 65 som saknar immunitet.
– Influensatoppen är ännu inte nådd. Det beräknas vara som värst i mitten av februari.
Varför smittas vissa medan andra klarar sig? Finns det virus som passar ens uppsättning gener?
– Det är helt klart relaterat till vilken genetisk uppsättning man har. Det är ganska väl undersökt när det gäller vinterkräksjukan. Ungefär 20 procent av befolkningen saknar en receptor i tarmen där viruset sätter sig och får därför aldrig den vanligaste formen av kräksjuka. Det är sannolikt samma sak med luftvägarna.
Kan man härda sig, bli vän med fienden?
– Det finns de som säger att man ska äta vitlök, men jag vet inte.
Näringsfysiologen Fredrik Paulún äter Lactiplus. Du tar på dig mössan?
– Precis, jag vill inte bli nerkyld. Jag tror mer på det.

Så här är det

85 procent av befolkningen kommer att drabbas av en eller flera förkylningar i år.
Det råder en febril jakt på mot- och botmedel. Men hittills har man haft mest bakslag i försöken
Ett brett vaccin som biter på alla aggressiva virus och bakterier, skulle spara miljardbelopp i vårdkostnader och förlorad produktivitet. Men det finns flera hundra typer av förkylningsvirus och forskarna upptäcker hela tiden nya.
Kostnaden för att framställa ett vaccin mot en eller ett par virustyper är kostnadskrävande. Och immuniteten varar ofta bara en kortare tid.
Bra att veta: Den förhöjda temperaturen vid en förkylning försvårar överlevnadsmöjligheterna för viruset.
Vätskebehovet stiger med omkring en liter för varje grad feber.
Vid vätskebrist blir slemmet i luftvägarna segare och flimmerhåren får svårare att göra sig av med virus och bakterier.
Källa: Allt om Vetenskap
Gå till toppen