Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Med musiken genom hela livet

Det är väldigt ofta som Sedley Francois spricker upp i ett smittande leende när han blir ombedd att berätta sin historia. Även om inte alla delar av hans liv alltid har gått i dur. Bland annat hur han som sexåring hamnade på ett barnhem i hans forna hemland Trinidad och Tobago som på den tiden var en brittisk koloni. Men det var där som hans musikaliska bana började och som sedan följt med honom hela hans liv.
– Det var en tuff tid givetvis och det var ett väldigt stort barnhem på runt 400 barn. Men jag upptäckte ganska snart att jag gillade musik och fick tag i ett munspel som jag började spela i. Efter ett tag fick jag bli medlem i barnhemmets ungdomsorkester och började med en liten piccolaflöjt. Jag ville redan från början spela sax men orkesterledaren ville ha någon som spelade piccola, minns Sedley Francois och tänker tillbaka till en tid då andra världskriget fortfarande rasade.
Efter barnhemmet blev det en tid i öarnas poliskår med enormt varma brittiska uniformer i det västindiska klimatet. Men att behöva stå i givakt och salutera var inget för Sedley Francois och i samband med att öarna blev självständiga i början av 1960-talet flyttade han till London. Där fick han jobb som musiker på anrika Riverside Club.
– Men jag trivdes aldrig i England och efter ett tag började jag turnera på kontinenten i ett band som hette Merry Makers. Bland annat spelade vi på olika klubbar i Tyskland, Danmark och Schweiz. Efter en kort avstickare till Norge och Israel hamnade jag till slut i Norrland.
Sedley började spela med Ådalskanonerna och drog runt i Norrland för att spela dansmusik.
– Men så började jag att plugga i början av 1970-talet, först på folkhögskola i Eslöv och sedan musik på Lunds universitet och musikpedagogik på Musikhögskolan i Malmö.
Många helsingborgare känner nog Sedley bäst som musiklärare. För redan 1975 fick han tillsvidareanställning på Musikskolan i Helsingborg där han arbetade fram till sin pension 2003. Men han har även varit med i den årliga sommarunderhållningen Kulijuli i Helsingborg sedan 1975.
– En av de mest prestigefyllda utmärkelserna jag fått var Helsingborgs guldmedalj som jag fick ett år efter min pension. Det gjorde att jag verkligen kunde känna mig som en stolt helsingborgare.
I år är det också silverbröllop för honom och kära hustrun Yvonne. För 25 år sedan tog hon mod sig till att bjuda in Sedley till personalfesten på Larödsbaden.
– Då hade jag känt honom i tre år eftersom jag bokade upp honom som musiker. Jag trodde han var gift och han trodde jag var gift. Men det tog bara en vecka så kom ett litet frieri, säger Yvonne Francois med ett skratt.
Kärleken till Sverige är också något som Sedley ofta återkommer till under samtalet. Visst har även han som invandrare drabbats av tråkigheter här, som exempelvis rasism och främlingsfientlighet.
– Man kan säga att jag är frälst i Sverige. Jag har struntat i det negativa och ägnat mig åt alla många positiva bitar som livet erbjudit i det här landet, säger han och säger efter ett tags funderande:
– Det är egentligen fascinerande att komma från de sämsta förhållandena på ett barnhem i Trinidad och Tobago till att få förmånen att ha fått leva mitt liv här. Jag är mycket glad och tacksam, säger Sedley Francois.

Sedley Francois

Bor: I Mörarp.
Aktuell: Fyller 75 år den 12 mars.
Familj: Yvonne, fyra barn och åtta barnbarn.
Äter: "Yvonnes fiskrätter. De är så goda.".
Dricker: Allt från saft till konjak.
Gå till toppen