Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Erik av Pommerns uppgång och fall

Han var kungen som grundade Landskrona. Han levde också ett dramatiskt liv.

Under två år gjorde Erik en pilgrimsresa som tog honom ända till Jerusalem. På denna teckning, gjord 1424 under den långa färden genom Europa, syns han i elegant tidsenligt mode.Bild: Teckning
Tillfälligheternas spel gjorde att han i unga år utsågs att ta över Europas till ytan största rike. Långt senare fick hans karriär som regent över de nordiska länderna ett abrupt slut. Därefter ägnade han sig åt vad som måste betecknas som sjöröveri – innan han på äldre dagar drog sig tillbaka till det slott vid Östersjökusten där han en gång fötts.
Margareta I var dotter till danske kungen Valdemar Atterdag och gifte sig med den svenske kungasonen Håkon – som var kung i Norge. Sedan både hennes make och hennes son avlidit, var det hon som utsågs att regera över Danmark och snart därefter även Norge och Sverige. Tronföljdsfrågan var ett problem som Margareta löste genom att 1389 till medregent och blivande efterträdare utse sin systerdotters son.
Han kom från Pommern, var vid denna tid runt sju år gammal och hette Bugislav. Detta namn ändrade Margareta dock till Erik – ett populärt namn i de nordiska länderna – och här träder alltså Erik av Pommern fram i historiens ljus. (Bild)
Söndagen den 17 juni 1397 var en stor dag för Kalmar – och för Erik. Då kröntes han nämligen i staden. Vid en ålder av runt 15 år blev han kung över alla de nordiska länderna – Sverige, Danmark och Norge. I riket ingick dessutom vid denna tid Finland och Island. (Bild)
Ett intensivt diplomatiskt spel låg bakom innan Erik år 1406 gifte sig. Hans hustru, som hette Filippa, var dotter till ingen mindre än den engelske kungen Henrik IV. Erik och Filippa hade inte ens träffats före bröllopet, men från både nordiskt och engelskt håll räknade man med att dra nytta av en allians. (Bilder)
Under 15 år regerade Margareta och Erik tillsammans. Hösten 1412 avled hon dock. En av Eriks allra första åtgärder, redan några månader därefter, var att grunda en ny stad (Se artikeln intill).
Med tiden kom Erik av Pommerns politik att skaffa honom mäktiga fiender, inte bara utrikes utan också inom rikets gränser, framför allt då i Sverige.
Köpmännen och de som hade intressen exempelvis inom den för exportintäkter viktiga gruvnäringen gillade förstås inte nya pålagor.
Det fördes långvariga krig om makten över Slesvig, gränsområdet mellan Danmark och Tyskland, och det blev väpnad konflikt med Hansan. Krav på att ställa upp i krig, långt borta från delar av det stora unionsriket, väckte missnöje. Konflikterna skadade också handeln och förde med sig höjda skatter. I Sverige väckte det dessutom ilska att Erik tillsatte utländska fogdar. Sammantaget blev det en explosiv mix som 1434 kom att utmynna i öppet uppror under ledning av en man från Bergslagen vid namn Engelbrekt Engelbrektsson. Han har i svensk historieskrivning i allmänhet betraktats som en frihetshjälte.
I slutändan innebar detta och efterföljande uppror att Erik kom att förlora sin makt. Tre gånger sades han upp av svenskarna (han lyckades alltså göra comeback några gånger) och sedermera även av danskarna samt slutligen av norrmännen. (Bild)
Erik etablerade sig på Gotland där han tidigare låtit uppföra en fästning. På ön hade den vid det laget för gott avsatte kungen en flottstyrka som kom att användas till angrepp på fartyg i Östersjön. Det handlade alltså om sjöröveri.
Sedan en svensk armé anlänt till ön 1449 fann dock Erik det bäst att lämna sitt forna rike och tillsammans med sina följeslagare (drottning Filippa hade avlidit 1430 och paret hade inga barn) återvände han till slottet i Rügenwalde, i dag Darlowo i nordvästra Polen, där han var född och som han hade lämnat i mycket unga år. Här bodde han kvar till sin bortgång 1459.
Gå till toppen