Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Kunglig salut med historiska vingslag

Strax efter klockan 10.45 kommer Landskrona genljuda av en kunglig salut. Direkt efter kung Carl XVI Gustafs jubileumstal blir det nämligen en salut av vapen från 1300-talet och fram till 1900-talet i Teaterparken.

Vet ni hur en hakebössa, luntlåsmusköt eller flintlåsmuskötlåter när den avfyras? Eller hur det hörs när en kanon modell 1862 eller 1902 avfyras?
Detta är väl ljud som inte många hört i modern tid. Men att det hörs, den saken är klar.
– Ja det låter rejält det råder det ingen tvekan om, säger arkeolog Bo Knarrström som är en av landets mest pålästa när det gäller gamla tiders vapen.
Bo Knarrström tillverkar själv en rad repliker av. I den stora jubileumsutställningen Ofredens skugga på Landskrona museum har han med vapenrepliker av olika slag.
Jubileumssaluten som ska starta 10.45 skjuts i Teaterparken nedanför den nya scenen ut mot Österleden, som är avspärrad under den tid saluten varar. Det äldsta vapnet som avfyras är hakebössor från 1300 och 1400-talen, detta tack vare medlemmar i Fraternis militia Carnis.
Efter detta skjuts det luntlåsmusköter av först Nyköpingsfänikan och sedan Gustav II Adolfs Fotfänika. Dessa vapen är från 1500-talet respektive tidigt 1600-tal.
Därefter skjuter Bohus-Elfsborghs Caroliner med flitlåsmusköter från sent 1600-tal och därefter Westgiötha Gustavianer med flintlåsmusköter från sent 1700-tal.
Som avslutning skjuter Artilleriavdelningen i Göteborg med kanon modell 1863 och Wendes salutbatteri med kanon modell 1902. Alla skott är lösa så någon risk för skottskador i något som helst sammanhang finns inte.
– Den gamla hakebössan var det tidigaste eldvapnet. Haken fanns under pipan som ett stöd när man lade bösspipan mot exempelvis en gaffel när man sköt stående i fält eller mot en fartygsreling eller en slottsmur, säger Bo Knarrström. På många hakebössor fanns inte någon mekanism utan bara avfyrning direkt.
Bo Knarrström visar upp en luntlåsmusköt som är intressant i sitt utförande. Rent estetiskt skiljer den sig inte mycket från ett modernt vapen. Samma princip förutom att man har en lunta, ett långt rep, som glöder och antänder laddningen.
– Luntlåsmusköterna användes långt fram. De ansågs mycket säkrare när det gällde avfyrningen än flintlåsmusköterna som kom senare. Luntlåsmusköter användes det flitigt i slaget vid Landskrona, säger Bo Knarrström.
Tilläggs kan att ansvarig för jubileumssaluten är Riksförbundet för Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar.
Gå till toppen