Kultur

Faderns ständiga närvaro

Den frånvarande kan vara den mest närvarande personen. Det är ett klassiskt resonemang hos Jean Paul Sartre. Två vänner sitter på en bistro och väntar på Pierre som aldrig kommer, trots att de alla tre bestämt träff just där. Pierre blir genom de andra tvås väntan, deras ständiga tankar, deras fokuserade medvetanden på den frånvarande den mest närvarande av de tre.
Jan Balabán. Foto: MARTIN POPELAR
I den i förtid avlidne tjeckiske författaren Jan Balabáns (1961 – 2010) roman Fråga pappa – som utgavs postumt – är fadern en sådan person. Han är den mest närvarande genom att ingen av de tre vuxna barnen i samtal sinsemellan på allvar pratar om hans frånfälle. De nämner inget om vad han betytt eller vem han en gång var eller vilken plats han intog i deras liv. I deras tankar lever fadern, doktor Jan Nedoma, dock kvar. Modern, den avlidnes änka Marta Nedomová, sover månad efter månad på sin sida av deras tidigare gemensamma dubbelsäng. Den ständigt kalla sidan av sängen, de oanvända lakanen, den orörda kudden kan stå som emblem för romanen.
På ett plan handlar ”Fråga pappa” om en aldrig vidrörd sorg, om innesluten saknad som aldrig tillåts släppas fram och vad den sortens förnekelse kan göra med människor. Genom att aldrig artikulera saknaden förändras barnen, det gäller särskilt de två sönerna, Emil och den fem år äldre Hans, de söker – med nödvändighet – en roll som vuxna. De måste på ett smärtsamt sätt, genom att bli vän med förgängligheten och inse dödens realiteter, nå fram till den ibland svårerövrade insikten att det är de själva och ingen annan som måste axla ansvaret för deras liv.
Deras syster, Kateřine som bedriver forskningsstudier i Skottland, har en mer nära och okomplicerad relation till döden. Men hennes sorg är att hon kommer för sent. Hon hinner inte fram till faderns dödsbädd i tid. Allt hon får är de andras allt annat än innehållsdigra berättelser om faderns sista tid då han själv hade beslutat att de skulle stänga av dialysmaskinen så att han fick dö ifrån sina plågor av cancern. Även under sin sista tid var Jan Nedoma läkare – han blev sin egen doktor.
Jan Balabán arbetar med stämningar, antyder svåra situationer som söker sin lösning, vidrör smärtsamma konflikter; och skildrar oförmågan att våga älska en annan människa oreserverat och med öppet sinne. Språket är distinkt men med hallucinatoriska drag, oerhört skickligt översatt till svenska av Mats Larsson.
”Fråga pappa” är en roman om människans förgänglighet, den alltid närvarande döden. Det är en djupt filosofisk roman som ständigt cirkulerar kring livets stora frågor utan att bli pretentiös eller banalt högtravande.
Genom att med bevarad distans men med drabbande pregnans gestalta dessa ofta laddade situationer, där känslorna lever sitt obändiga och okontrollerade liv strax under ytan, där de aldrig artikuleras, aldrig skildras fullt ut – utan enbart finns antydda och sjudande och nästan vrålande i undertexten – visar Jan Balabán vilken utomordentligt skicklig och viktig författare han är. ”Fråga pappa” har alla de litterära kvaliteter som krävs för att bli en roman som förmår att leva vidare.

Fråga pappa

Jan Balabán
Översättning Mats Larsson
Aspekt förlag
Gå till toppen