Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

"Att skriva är ett privilegium"

För sju år sedan debuterade Martina Lowden med dagboksromanen Allt. Sedan dess är det många som har väntat på nästa roman.
–  Många får ångest inför sin andra bok så jag bestämde mig tidigt för att ta den tid som det tar. Men förhoppningsvis kommer den nästa år, säger hon.
Efter den lovordade debuten lär det finnas förväntningar på nästa bok - som den här gången inte kommer att vara självbiografisk. I övrigt avslöjar Martina Lowden ytterst lite om vad den handlar om, men säger att hon utgått från en födelsedagstårta, en enhörning och tanken att inte låta allt handla om litteratur.
–  Jag tänkte att om jag hade dem som utgångspunkt fick jag se vart jag hamnade. Sedan försvann enhörningen, men födelsedagstårtan är kvar.
Böckerna och orden har alltid funnits i Martina Lowdens liv. Hennes bokslukarålder började redan när hon var fem år. Som 19-åring var hon med och startade nättidskriften O-. "Prefixet som bland annat gör det roliga oroligt", förklarar hon.
Tidningen ledde så småningom både till ett pris - som årets nättidskrift - och till ett jobb som recensent på Dagens Nyheter - ett uppdrag som hon fortfarande har kvar. Numera är hon även litteraturkritiker i radions Kulturnytt. Hon håller också föreläsningar, skriver förord och beställningstexter, samt har ett chefredaktörskap för ungdomstidskriften Ponton.
Däremellan skriver hon på sina egna projekt - dikter, poesi och på romanen som kanske kan bli två, eller tre - eller ingen alls.
–  Vi får se vad som händer. Men det är bra, för då kan jag gå mellan texterna, säger hon.
Att skriva kritik ger inte så mycket pengar och många gör det gratis, påpekar hon.
–  Men jag har ändå privilegiet att få göra det, och kan i alla fall betala havregrynsgröten och kattsanden.
Är det jobbigt att skriva kritik?
–  Som kritiker har man ett ansvar och måste ta boken på allvar. Man får inte leka hur vilt man vill med den.
Viktigt att läsa?
På frågan hur viktigt det är att läsa - med tanke på debatten om att många (särskilt män) läser för lite - svarar hon att resonemanget låter som att boken skulle vara ett självförbättringsprogram, i likhet med att det är bra att gå av bussen en hållplats tidigare, eller att man bör tugga varje tugga 30 gånger innan man sväljer.
–  Jag har alltid sagt att det är viktigt att läsa, eftersom det har varit viktigt för mig. Men jag tror att varje läsare själv får ta reda på varför det är viktigt. Alla har sina skäl. Jag tycker om böcker som får mig att se och tänka och känna sådant som jag aldrig hade vetat om utan dem. TT Spektra

Martina Lowden

Aktuell: Fyller 30 år 26 maj.
Bor: I Västertorp i Stockholm.
Familj: Cornish rex-katterna Minion och Solange.
Gör: Recensent, skribent, författare.
Om att fylla 30: "Jag tycker om saker och paket, men annars tycker jag inte att år är så viktiga. Det skulle vara intressant om fylla 30 innebar att man i stället blev seglare eller vinthundsuppfödare. Men nä!"
Så firar hon födelsedagen: "Jag ska arbeta. Om jag är tillräckligt ledig för att skriva lite roman eller poesi, eller nåt däremellan, kommer jag få mycket mycket roligt."
Favoritförfattare: Marcel Proust och Gertrude Stein.
Om debutboken Allt: "Den var okej, nu vill jag göra fler."
Kan inte vara utan: "Människor."
Hushållssyssla jag gör helst: "Katalogisera böcker. Jag har 1 500-2 000 böcker som står i biblioteksordning, de är enklare att hitta då.
Senaste insikten: "Jag föredrar utsikter."
Styrka: "Svaghet."
Svaghet: "Många."
Gå till toppen