Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Opinion

Många unga vill flytta till landet

Vi kan ha en ny grön våg på gång, skriver Christel Gustafsson på Jordbruksverket.

43 procent av kvinnor mellan 20 och 24 år skulle vilja bo på landsbygden eller i en mindre ort i framtiden. Bland män i samma ålder är motsvarande siffra 36 procent.
Det är ett av resultaten av den attitydundersökning vi låtit Ungdomsbarometern göra.
Andelen unga mellan 20 och 24 år som vill bo på landet i framtiden är alltså hög. Högre än den andel som bor där i dag. Skulle denna grupp förverkliga sin vilja får vi en helt annan utveckling av boendesituationen än den Boverket målat upp i sin nya vision för Sverige 2025.
Enligt Boverket bor de flesta av oss i framtiden i storstadsregionerna, vilka växer längs kollektivtrafikstråken. Även de regionala högskoleorterna växer och privata företag står för en större andel ny infrastruktur i områden med goda råvarutillgångar.
Val av bostadsort handlar dock inte bara om att vilja, utan också om att kunna. Förutom att dessa unga vill bo på landet vill de kanske också utbilda sig. De stadsungdomar som vill flytta till landsbygden eller till mindre orter är i själva verket de som har allra högst betyg i skolan, visar Ungdomsbarometerns undersökning. Vi kan utgå från att de vill ha ett jobb kopplat till sin utbildning och vettig service så att vardagen funkar. Förskola och skola på rimligt avstånd, goda kommunikationer och bredband, post, telefoni, tillgång till vård och tryggheten som polisnärvaro ger är viktig.
Mycket av det som ryms inom att kunna bo på landsbygden styrs alltså av politiska beslut. Jordbruksverket har, som statens förlängda arm, ett ansvar att på nationell nivå arbeta för en hållbar landsbygdsutveckling. Vi har också ett verktyg för detta i form av ett landsbygdsprogram med särskilda pengar för landsbygdens utveckling.
Men kunna är också beroende av styrning inom andra sektorer och på andra politiska nivåer, som kommunal, regional, eller EU-nivå.
När städerna växer hör man ofta att folk vill bo i städer. Och politiken eller den offentliga styrningen ska inte lägga sig i folks vilja. Men hur mycket styr egentligen viljan, jämfört med politiken, människors val av boendeort?
Enligt Ungdomsbarometerns rapport vill fler än hälften av ungdomarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, flytta till en mindre stad, småort eller landsbygd. Så, vilken tyngd ska dessa ungas vilja tillmätas? Tas den på allvar har vi en ny grön våg på gång.
Christel Gustafsson
landsbygdsstrateg vid Jordbruksverket
Gå till toppen