Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Gazas raserade utvägar

”Vad som än händer omkring oss så är det vi i Gaza som till sist hamnar i pisset” löd en bedrövad kommentar häromdagen på min facebooksida. Jag har hört liknande arga eller frustrerade uttalanden många gånger under de senaste åren – och de brukar vara befogade.
Men den här gången är situationen värre än på länge – den nya egyptiska regimen tycks ha bestämt sig för att isolera Gaza helt och hållet. Många av smugglingstunnlarna under gränsen i söder har täppts till eller förstörts, och gränspassagen i Rafah, som är gazabornas enda förbindelse med omvärlden, har inskränkts till ett minimum.
Det betyder att Gaza nu hamnat i ett nära nog lika prekärt läge som för sex år sedan, då Israel införde sin gränsblockad efter Hamas maktövertagande – både import och export ströps nästan helt med förödande ekonomiska och humanitära konsekvenser. Under ett halvår rådde brist på i stort sett alla dagliga förnödenheter: livsmedel, bränsle och byggmaterial. Lösningen den gången blev de hundratals smugglingstunnlar som grävdes under gränsen mot Egypten.
Smugglingstrafiken blev så småningom väldigt omfattande – och mycket lönsam, både för tunneloperatörerna och för Hamasregimen som tog ut avsevärda belopp i form av skatter och avgifter på det gods som fördes in. Från egyptiskt håll gjordes inga större ansatser att stoppa smugglingen, som till slut omfattade även bilar, kreatur och människor. Och vapen naturligtvis. Motparterna på den egyptiska sidan kunde agera tämligen ostört i det laglösa Sinai.
Under det muslimska brödraskapets år vid makten kunde smugglingen fortgå som tidigare och Rafahgränsen var öppen för resande gazabor. Men när den egyptiska armén avsatte president Mursi var det slut på den friheten. Den egyptiske överbefälhavaren Abdul Fattah al-Sisi sände sina säkerhetsstyrkor till Gazagränsen med tung utrustning för att förstöra smugglingstunnlarna. Somliga raserades, andra fylldes med avloppsvatten.
Idag återstår bara mellan 10 och 20 procent av tunnelnätverket, och införseln av bränsle och andra förnödenheter har kraftigt begränsats. Följden är en svår brist på drivmedel, vilket framförallt drabbat sjukvården och andra livsviktiga samhällsfunktioner.
Denna prekära situation har knappast uppmärksammats alls i omvärlden – medierna har fullt upp med de dramatiska händelserna i Egypten. Det kan te sig märkligt att Egypten nu gör gemensam sak med Israel och fullbordar blockaden. Men i den nya egyptiska regimens ögon är den islamiststyrda Gazaremsan lika mycket fiende som det muslimska brödraskapet – Hamas är ju brödraskapets dotterorganisation.
Att blockaden drabbar gazaborna utan urskillning tycks inte spela någon roll eftersom egyptiska medier och opinionsbildare driver en hätsk demoniseringskampanj mot dem. Hamas och andra palestinska islamistgrupper beskylls för att ha deltagit i förra årets attack mot egyptiska säkerhetsstyrkor, som krävde 16 soldaters liv. En av huvudpunkterna i anklagelserna mot Morsi handlar om hans samröre med Hamas.
Hamas förnekar all inblandning i egyptiska angelägenheter, och gör sitt bästa för att behålla sin maktposition på hemmaplan. En av dess senaste åtgärder för att behålla kontrollen var att stänga två mediakontor i Gaza: den palestinska nyhetsbyrån Maan News och den Dubaibaserade tevekanalen Al Arabiya. De beskylls för att ha förmedlat lögner, som det ju brukar heta när marken bränns under makthavarnas fötter.
Gå till toppen