Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Verkar för att få fler att virka

För Johanna Karlsson är pyssel en livsstil. Senaste vurmen är virkning av japanska leksaker.

Bokhyllan i vardagsrummet är fylld av böcker, pärmar, lådor och lappar – allt med pysseltema. 26-åriga Johanna Karlsson har hunnit med lite av varje, som cardmaking, betonggjutning, tovning och nålbindning. Fast nu är det virkning av amigurumis som gäller. Amigurumi är ett japanskt påfund, det är gulliga, virkade leksaker, ofta i form av djur.
– Jag hittade en bok och tyckte det såg roligt ut, så jag tänkte nu ska jag lära mig virka, berättar Johanna Karlsson.
Hon tog bok och garn och åkte hem till mamma med uppmaningen "lär mig!", och så blev det.
– Jag är envis och det blev många svordomar, men på den vägen är det.
Virkandet tog henne också till starten av det egna företaget Johannas Pyssel för två år sedan. Nu säljer hon sina figurer i ett par butiker och på nätet, och om ett par veckor håller hon sin premiärkurs i amigurumi-virkning.
Sex personer mellan 30 och 70 år har anmält sig dit.
– Det känns lagom, det är ju första gången och ett test för mig själv också.
Och fler projekt är i gång.
– När jag väntade min son tänkte jag det skulle vara roligt att göra något helt eget till mitt barn, säger Johanna Karlsson och visar en nött, ljusgrön krabat med långa ben och stora, runda ögon som var särskilt uppskattade i tandtider.
– Ursprungsgrodan! skrattar hon.
Ett mönster blev fler och nu har hon till en hel bok, bokstavligen. Nu återstår bara foton, layout, ett tryckeri och införskaffandet av en bunke nya kunskaper.
– Men jag kunde ju inte virka för fyra år sedan heller, konstaterar Johanna Karlsson leende.
Sina figurer konstruerar hon efter eget huvud.
– Jag ritar formerna, så här vill jag den ska se ut. Sedan har jag virkat så pass mycket att jag vet på ett ungefär hur många maskor och varv det går åt, men blir det inte rätt får jag repa upp. Jag är ju envis som synden...
Anvisningarna skriver hon ner i förkortningar, aningen kryptiska för den oinvigde.
– Det är egentligen väldigt matematiskt, och jag fattar inte matte, men här funkar det!
Och om inte det skulle räcka för att fylla Johanna Karlssons tid finns ju alltid mer pyssel att ge sig på.
– Jag har precis köpt lite tyg och ska försöka sy kläder till barnen, om jag får min 70-talssymaskin att fungera. Och jag har gjort några få, patetiska försök att lära mig sticka, – men det är en pinne för mycket!
Gå till toppen