Christian Alexandersson är vd för Landskrona stadsutveckling AB, det bolag som ska förvandla Öster och Centrum till en stolthet för staden.

Med en lön på 80 000 kronor i månaden – som i mars blir 100 000 – och en budget på 100 miljoner kronor – varav 95,5 kommunala och resten från fem privata bostadsbolag – har han fått ett stort förtroende av skattebetalarna.

Uppdraget är att putsa upp de två stadsdelarna till skinande pärlor som invånarna i staden kan vara stolta över. Men även att sänka bidragskostnaderna. Vägen går via hårda tag mot oseriösa fastighetsägare, ombildning av uppskattningsvis 30 procent av hyreslägenheterna till bostadsrätter, kanske några rivningar av förfallna fastigheter och definitivt ett aktivt försök att stoppa inflyttningen av bidragstagare.

– Det vore en lögn att påstå att det skulle finnas ett annat syfte än att stoppa inflyttningen av socialbidragstagare, sa Torkild Strandberg (FP), kommunstyrelsens ordförande och tillika ledamot i utvecklingsbolagets styrelse i kommunfullmäktige när beslutet om utvecklingsbolaget klubbades.

För ett halvår sedan anställdes Christian Alexandersson som vd i bolaget. Han säger att den första tiden har gått åt till att analysera situationen.

– Jag jobbar mycket med att lära känna Landskrona, bland annat genom att träffa fastighetsägarna i stan. Jag försöker förankra synen i uthyrningspolicyn som styrelsen antog före sommaren. Parallellt jobbar jag med stadens förvaltningar, hur vi ska få till en handlingsplan för en livskraftig helhet för Öster och Centrum. Sedan ska jag försöka paketera allt det här så att jag har en förankrad handlingsplan.

Uthyrningspolicyn ja. Det är den som ska stoppa bidragstagarna från att flytta till Landskrona. Sedan tidigare har en handfull bostadsbolag i den sammanslutning som heter BoStaden enats om att inte hyra ut till människor som lever på försörjningsstöd. Andra hyresvärdar har fortsatt att hälsa bidragstagare välkomna, vilket har stuckit i ögonen på bland andra Torkild Strandberg. Det ska utvecklingsbolaget nu råda bot på.

Målsättningen är att få alla fastighetsägare att anamma den nya gemensamma uthyrningspolicyn och säga nej tack till bidragstagare. En järnring runt staden alltså, ännu hårdare än i dag.

Christian Alexandersson säger att många mindre fastighetsägare också har ambitioner med sitt ägande och är med på tåget, men att en hundraprocentig anslutning till hyrespolicyn inte är trolig.

– Det finns några exempel på fastighetsägare som inte är intresserade. Vi försöker att identifiera de som inte bryr sig och där ska vi använda oss av myndighetsbiten med miljö, stadsbyggnad och räddningstjänst. Om man bara försöker ha en fastighet som en mjölkkossa och inte erbjuder normal boendestandard, då ska det kosta, då ska det inte vara roligt.

Tanken är alltså att slå ner på allt som går att slå ner på och att därigenom tvinga fastighetsägaren att hoppa på utvecklingståget.

– Du får en bra utveckling på din fastighet om det går bra för stan, då går fastighetsvärdena upp.

Uthyrningspolicyn är som sagt bara ett av de redskap Christian Alexandersson kommer att använda för att förvandla stadsdelarna, men han anser att det är viktigt. Förhoppningen är att policyn tillsammans med övriga åtgärder ska få människor att trivas bättre.

– Det är en osund omflyttning i de här stadsdelarna i dag som varken gagnar invånarna eller området. Det handlar om att få folk att känna att Landskrona är en vacker stad och att de vill bo här. Får vi fram det vackra kommer människor att trivas. Det finns en oerhört vacker stadskärna med mycket stenfastigheter med mycket potential.

Den stora utmaningen i arbetet är enligt honom att få olika aktörer att dra åt samma håll. Därför kommer han att lägga en hel del arbete på att skapa samverkan mellan fastighetsägare och förvaltningar. Men även de boende ska så småningom engageras.

– De som bor där ska känna att det inte bara kommer att ske saker, utan att de har fått vara med, säger han.

Se om du är välkommen i vår tabell.

I tabellen intill kan du se hur några av de större bostadsbolagen i Landskrona ser på olika inkomstslag. Socialbidragstagare, asylsökande och skuldsatta är inte välkomna. Arbetslösa oftast endast med borgen.

Gemensamt för alla bolag är att de alltid gör en bedömning av hur mycket pengar du har på kontot varje månad. Även om du har en fast lön behöver den täcka hyra och andra utgifter som mat, el, bil, barn och försäkringar. Samma sak gäller den som är egenföretagare – bolaget måste ha genererat vinst under en viss period.

I de fall då bostadsbolagen bedömer att inkomstslaget är okej men ändå osäkert, gör de en individuell bedömning. När det gäller avgångsvederlag har exempelvis HSB och Lindström svarat att avgångsvederlag godkänns bara om det är en brygga fram till pensionen.

I andra fall kräver bostadsbolagen att hyresgästen lämnar en borgensman som säkerhet.

Här är kontraktet som politikerna vill att alla hyreshusägare i Landskrona ska skriva under.

De förbinder sig bland annat att informera kommunen om Migrationsverket vill hyra samt att ställa följande krav på hyresgästerna:

Minimiålder 18 år

Styrkt inkomst i form av lön, studiemedel, a-kassa, inkomst av kapital eller pension

Kreditupplysning med okej betalningsförmåga

Inga oreglerade hyresskulder

Inga anmälningar för störande beteende eller misskötta lägenheter

Goda referenser som är max två år gamla

Antalet boende i lägenheten ska vara rimligt, max två per sovrum