Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

I dag vajar flaggorna för FN

I dag, på FN-dagen, vajar den ljusblå flaggan med världskartan på flera platser. FN-dagen är en av årets 16 allmänna flaggdagar.

Den 20 oktober 1947 slog FN:s generalförsamling fast att organisationens flagga skulle ha FN:s emblem på en ljusblå bakgrund. Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen och institutionen för mellanfolkligt samarbete bildades vid andra världskrigets slut.
Första versionen av emblemet formgavs 1945 inför en konferens i San Fransisco där deklarationen skulle beslutas. Följande år antogs en modifierad variant av emblemet med olivkvistar som omger världskartan.
Att FN-dagen blev just den 24 oktober beror på att man räknar organisationens tillkomst denna dag 1945. Då hade majoriteten av de undertecknande 50 staterna ratificerat stadgan och därmed började den gälla.
FN-dagen är en av landets allmänna flaggdagar. Dessa regleras i en förordning. Där definieras vad som gäller för den svenska flaggan och det handlar till stor del om utseende och form.
Flaggan är reglerad i en förordning. Men när det kommer till själva flaggandet är det snarare traditionen eller andra val som styr. Det finns förstås inget lagrum som kan tvinga privatpersoner med egen flaggstång att hissa flaggan för att det är allmän flaggdag. Att det står "allmän flaggdag" i almanackan ger en officiell status åt dagen, men är inte tvingande.
– Det är inte så att myndigheter måste flagga. Den diskussionen har varit uppe, men då har man ansett att det är bättre att de bestämmer själva. Det finns ett undantag och det är Försvarsmakten, säger Daniel Wållander, rättssakkunnig på regeringskansliet.
När det gäller den 24 oktober är den officiella hållningen att det är fritt fram att hissa antingen FN-flaggan eller den blågula svenska flaggan.
Emellanåt kommer förslag på att lägga till nya allmänna flaggdagar och slopa befintliga. Det har till exempel skrivits motioner om att införa Europadagen och dagen för allmänna val i Europaparlamentet som flaggdag i Sverige.
Tidigare i höstas lämnade socialdemokraten Hillevi Larsson in en motion med förslaget att slopa kungliga födelsedagar och namnsdagar som allmänna flaggdagar.
Emma Landgren, ordförande i Helsingborgs FN-förening, tycker det har betydelse att FN-dagen är allmän flaggdag.
– Ja, det tycker jag. Det är en dag när man tänker lite extra. Man hedrar det på något sätt.
I föreningen är flaggan med vid olika evenemang där FN-föreningen deltar. Det kan vara rollspel för skolelever eller något annat.
– Flaggan finns med för att visa att det är vi som är där. Det är ju också bara vi som får använda den. Emblemet använder vi också och finns till exempel också på pins och foldrar.

Allmänna flaggdagar 2013

Allmänna flaggdagar är: 1 januari (nyårsdagen), 28 januari (kungens namnsdag) 12 mars (kronprinsessans namnsdag) 31 mars (påskdagen),
30 april (kungens födelsedag) 1 maj (första maj, arbetarrörelsens dag) 19 maj (pingstdagen), 6 juni (Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag) 22 juni (midsommardagen), 14 juli (kronprinsessans födelsedag) 8 augusti (drottningens namnsdag) 24 oktober; (FN-dagen) 6 november (Gustav Adolfsdagen), 10 december (Nobeldagen) 23 december (drottningens födelsedag), juldagen 25 december.
Nästa år tillkommer en flaggdag: valdagen 14 september.
Gå till toppen