Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Vem ska ta tag i kompassen, HIF?

Ett herrelöst skepp driver runt i Helsingborg. Det som oroar är att ingen verkar vilja ta tag i kompassen.

Det såg så länge ut som att det skulle bli en solskenshistoria i hällregnet på Olympia. framtidens Gustav Jarl, Jere Uronen och Emil Krafth tog för sig och dåtiden i form av Sverker Eliasson och Daniel Andersson fick jubla.
Men sedan kom nutiden in i handlingen och HIF föll – igen.
HIF hade Europa i sina egna händer i 42 minuter och spelet påminde stundtals om den vår som fick hela Helsingborg att drömma om guld.
Men det är höst i Helsingborg och det är en rälig sådan. En våt höst som genomdränkte den tunga filt som la sig över HIF-spelarnas axlar vid reduceringen till 2–1.
2–0 och drömmen om Europa var 24 minuter senare ett brutalt antiklimax. Fotbollsspelare har rejält betalt för att göra sitt jobb – även i motgång. Det är inte särskilt synd om fotbollsspelare som förlorar. Däremot var den kanske bittraste eftersmaken att två trotjänare avtackades med en bortkastad seger.
Det var för snart 15 år sedan jag lärde känna en norrlänning som då gjorde ett ganska blygt intryck. Men skenet bedrog. Sverker Eliasson kan vara den mest socialt kompetenta person jag någonsin träffat. I går gjorde materialförvaltaren i HIF sin sista hemmamatch. Detsamma gällde Daniel Andersson, hjälten från Istanbul, som hela laget stormade fram och kramade om vid båda målen.
Båda fick se sin klubb ge bort allt.
Ska vi redan nu prata nästa år och små detaljer som kan bli viktiga i de stora sammanhangen. Sverker Eliasson kommer att lämna ett gigantiskt hål efter sig. Ingen skugga över en materialares arbetssysslor, men norrlänningen har varit det sammanhållande kittet i klubben under så många år. Jag ser bara en person som i nuläget kan axla den manteln. Det krävs social kompetens, engagemang, ett leende och ett jäkla hjärta. En sådan person gjorde sin sista hemmamatch på Olympia i går.
Daniel Andersson brinner för den här klubben. Att slänga bort ett hjärta har ett herrelöst skepp inte råd med.
På presskonferensen blev det ett långt samtal med Roar Hansen och Nanne Bergstrand där snacket handlade om att svensk fotboll måste välja väg. Det var ett ganska spretigt samtal, inte lika spretigt som HIF:s höst för det finns det inget som rår på, men Nanne menade att HIF var på rätt väg.
Att HIF pekat ut en riktning om hur man vill utveckla sin klubb och att alla måste tala samma språk i hela verksamheten för att den ska bära frukt.
HIF pekade mycket riktigt ut vägen redan förra sommaren när Per-Ola Ljung fick lämna och Conny Karlsson lämnade i affekt och vetskap om att han inte var framtiden. Roar Hansen köptes loss och började en resa som lyfte med vind i seglen. Men den skutan gick på grund, tog in vatten och fan vet om inte folk började ösa in i båten också.
Båten håller på att sjunka och jag har inte en aning om vad som ska få den på rätt köl igen. Jag är i gott sällskap. Ingen jag pratade med i Olympias korridorer efter matchen visste heller.
Roar Hansen hade inte svaret den här gången heller. Han har nog lika många frågor själv.
Har han laget med sig? Har han styrelsen med sig? Har fansen tålamodet?
Exakt en minut efter HIF:s 2–0 gjorde Nanne Bergstrand ett trippelbyte och vann matchen. Samme Nanne Bergstrand pratade om att rädslan är människans största fiende. Detta HIF har en stor fiende och det känns som att det är HIF.
Roar Hansen är i HIF för att göra en långsiktig resa, bygga om och bygga nytt. Vägen är utpekad, men den har på sistone gått åt käpprätt fel håll.
Är det fel på kaptenen, besättningen, eller kompassen?
Och framförallt. Har HIF tålamodet att få den långsiktiga resan i hamn?

Matchfakta

HIF–Kalmar FF 2–3 (1–0)
1–0 Imad Khalili (38), 2–0 Arnor Smarason (65), 2–1 David Elm (73), 2–2 Nenad Djordjevic (80), 2–3 David Elm (89).
Varning, HIF: Loret Sadiku.
Domare: Andreas Ekberg, Lund.
Publik: 7 782.
HIF (4–2–3–1): Pär Hansson – Emil Krafth, Peter Larsson, Erlend Hanstveit, Jere Uronen (Walid Atta 87) – Ardian Gashi, Loret Sadiku – Gustav Jarl (Emmanuel Boateng 56), Arnor Smarason, David Accam – Imad Khalili (Álvaro Santos 80).
Kalmar FF (4–2–3–1): Lars Cramer – Emin Nouri, Nenad Djordjevic, Markus Thorbjörnsson, Rasmus Sjöstedt (Jonathan Ring 66) – Henrik Rydström (Melker Hallberg 66), Ismael Silva Lima – Tobias Eriksson, Jonathan McDonald, Erik Israelsson (Björnar Holmvik 66) – David Elm.

Allsvenskan

HIF–Kalmar 2–3

Gå till toppen