Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Speciella skäl krävs för bohjälp

Socialtjänsten har ingen skyldighet att hjälpa människor att skaffa bostad. I princip ska man vara helt förhindrad av fysiska eller psykiska orsaker att söka lägenhet på egen hand för att få minsta hjälp.

Socialtjänsten är den kommunala myndighet som ska fånga människor på glid. Den som saknar bostad, inte har pengar till vandrarhem, saknar vänner med sängplats och som riskerar att sova utomhus har rätt till hjälp. I Landskrona består hjälpen i en plats på kommunens akutboende.
Däremot har socialtjänsten ingen skyldighet att hjälpa invånare att ordna egen lägenhet.
– Det är en villfarelse att man skulle ha rätt till bostad, det stämmer inte alls, säger Richard Sulek, gruppchef för utrednings- och biståndsteamet på individ- och familjeförvaltningen på Landskrona stad.
Barnfamiljer utgör ett undantag. När det gäller dem är socialtjänsten skyldig att se till barnens bästa och det är sällan lämpligt att låta barn bo på gatan eller splittras i olika jourhem. Men för vuxna personer utan barn finns ingen liknande barmhärtighetsprincip.
– Nej, då finns ingen hjälp att få. Det krävs högst, högst speciella skäl för att få det, säger Richard Sulek.
Richard Sulek hänvisar till ett gammalt prejudikat från dåvarande Regeringsrätten som går ut på att det finns två kriterier som ska vara uppfyllda för att en vuxen person utan barn ska få hjälp att skaffa bostad. Dels ska personen vara helt bostadslös. Dels ska personen ha speciella svårigheter att skaffa bostad.
– Med det menar rätten svårigheter att söka bostad, inte att få bostad.
De speciella svårigheterna kan enligt Richard Sulek inte bestå i en allmänt svår bostadsmarknad eller att man har betalningsanmärkningar. Inte heller en snäv uthyrningspolicy som den som håller på att införas i Landskrona räknas dit. Enligt Richard Sulek är det bara personer som anses tillhöra en socialt utsatt grupp som anses ha speciella svårigheter.
– Det måste väl vara de som har psykiska och fysiska problem med att söka lägenhet.
Lagen reducerar alltså antalet individer som har rätt att få hjälp att ordna bostad till ett minimum bestående av helt bostadslösa personer som saknar både inkomster och vänner med lediga sängar. Dessutom måste de ha något fysiskt eller psykiskt handikapp som gör det omöjligt för dem att söka bland Blocketannonser eller ringa hyresvärdar.
Om de uthyrningsregler som kommunen försöker få bostadsbolagen att skriva på sätter krokben för en person är det med andra ord inte skäl nog att få hjälp hos socialtjänsten.
Att som Piroska – som vi berättade om i går och som på grund av betalningsanmärkningar inte kan få ett förstahandskontrakt – försöka få kommunen att skriva på hyreskontraktet och sedan hyra ut i andra hand är enligt Richard Sulek inte tänkbart. Visst händer det att kommunen gör så, men i stort sett uteslutande när det handlar om barnfamiljer som annars riskerar att bli vräkta. Och helt oproblematiskt är det enligt honom inte.
– Då uppstår andra problem, att fastighetsägaren inte låter dem få förstahandskontraktet därefter eftersom de inte uppfyller hyresvärdens krav. Det gör att vi blir tvungna att stå kvar på kontraktet så länge familjen bor kvar, för vi kan ju inte vräka dem, då måste vi ta emot dem med andra handen.
Piroska – som alltså faller utanför de snäva krav som lagen ställer eftersom hennes enda problem är att hon har betalningsanmärkningar och inga hemmaboende barn – får alltså lita till sig själv när det gäller bostadsletandet. Eftersom hon är bidragstagare och enligt den nya uthyrningspolicyn tillhör den oönskade kategorin av invånare upplever hon det som ytterst problematiskt.
Richard Sulek anser att bostadsbolagen i viss mån vältrar över problemet på socialtjänsten i stället för att hitta andra lösningar. Utan att prata specifikt om Piroska säger han att en lösning för personer i hennes situation annars hade kunnat vara att en ny hyresvärd tecknade ett korttidskontrakt för att se om hon sköter sina betalningar.
– Det uppstår ett dilemma när fastighetsägare vill ha striktare uthyrningspolicys. En gång i tiden var det ju därför de kommunala bostadsbolagen kom till, för att ge de här människorna möjlighet att bo, men i mycket har de förvandlats till vinstdrivande företag. Nu är det väl ingen som kan reda ut vem som har ansvar för bostadsfrågan längre, säger Richard Sulek.
Gå till toppen