Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Programmet var ett stöd i sorgen

Magnus och Brasse i all ära – allra mest glittrade det om Eva.

Jovanna Remaeus Jönson, dotter till Eva.
Men den skånska skådespelerskans medverkan i "Fem myror..." var inte självklar. Eva Remaeus tackade först nej när Magnus och Brasse uppvaktade henne på Lunds stadsteater i samband med en föreställning.
– Teatergruppen Oktober som hon jobbade med var väldigt politisk. Det här programmet var något helt annat, mer kommersiellt och åt showhållet, säger dottern Jovanna Remaeus Jönson.
Det som övertygade Eva Remaeus var programmets syfte; att höja språknivån inför skolstarten hos framför allt barn som levde i socialt utsatta miljöer. Så hon hoppade på satsningen och resten vet vi.
Jovanna Remaeus Jönson, som föddes 1982, glömmer aldrig hur hon några år gammal såg "Fem myror..." för första gången hemma i tv-rummet.
– Det var förvirrande att mamma var på tv och samtidigt satt bredvid mig! Som de flesta barn fastnade även jag fullständigt, framför allt för sångerna. Favoriter är nog "Igelkotten Ivar", "Vårsången" och "S som i sångerska", berättar hon, själv i branschen i dag i egenskap av scenograf.
Eva Remaeus jobbade aktivt för mänskliga rättigheter parallellt med skådespelandet. Till exempel drev hon igenom bygget av en skola i Nicaragua som döptes efter henne.
Men mitt i karriären och livet tog det slut. Eva Remaeus drabbades av en hjärntumör och avled till följd av denna tio månader senare, den 29 januari 1993. Hon blev 42 år.
För Jovanna Remaeus Jönson blev "Fem myror..."-programmen en ljuspunkt i sorgen över att som tioåring ha mist sin mamma.
– Hennes person var så nära karaktären. Så programmet har betytt mycket att ha med sig, för att kunna minnas humorn och värmen.
Gå till toppen