Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

"Det är vanligt att tro att begåvade elever klarar sig själva"

Några frågor till psykologen Staffan Harling som står bakom hemsidan Begåvade barn.

Hur vanligt är särbegåvning?
– Det finns många definitioner, men det är vanligt att prata om tre-fem procent av eleverna, det vill säga en på 20-30 elever.
Finns det någon forskning inom området?
– Nästan ingenting i Skandinavien, det mesta kommet från USA. Här i Sverige är det tyvärr vanligt att tro att begåvade elever klara sig själva. Men de ska ha lika mycket stöd och ledning som normalbegåvade elever, och utmaningar som är på rätt nivå.
Vad beror det på att skolan inte har kunskap om särbeåvning?
– Det tas inte upp under lärarutbildningen, och det finns nästan inga kurser på universitetsnivå. Historiskt har det också funnits mycket fördomar och missuppfattningar.
Varför inte bara flytta upp barnen en eller flera årskurser?
– Det är oftast bara en tillfällig lösning. Särbegåvade håller högre tempo även om de hamnar med äldre barn. Lärarna måste alltså fortfarande kunna hantera inlärningen.
Om barnen inte får tillräckligt med stöd, kan IQ-test hjälpa föräldrar i dialogen med skolan?
– Det ska inte behövas eftersom skolan är skyldig att ge alla elever utmaningar. Ett IQ-test säger inte lärarna vad de ska göra.
Stämmer det att barn ibland blir får olika diagnos när de egentligen bara är särbegåvade?
– Det händer, men ingen vet hur vanligt det är. Om man inte känner till gruppen är det möjligt att förväxla med adhd eller asperger.
Gå till toppen