Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Landskrona

Så hamnade rederiet i blåsväder

Att Ventrafikens ekonomi är i gungning har varit känt i ett år, men fortfarande har inga besparingsåtgärder genomförts. Nu har fokus hamnat på vad det kostar att driva den nya färjan. Något som ingen tycks ha räknat ordentligt på under alla år.

Utsikten från VD-kontoret på andra våningen i Ventrafikens bunkerliknande huvudbyggnad är inte olik den från kommandobryggan på ett fartyg.
Nedanför fönstren ligger färjan Uraniborg vid kaj och längre ut, på andra sidan hamnbassängen, breder Öresund ut sitt gråa vattentäcke.
På tillförordnade vd Martin Hultmans ena vägg hänger målningar föreställande färjebolagets fyra äldre fartyg – Stjerneborg, Norreborg, Jeppe och så Dumle som numera är såld.
Det som däremot saknas på väggen är nyförvärvet. Uraniborg är inte avbildad än. Som Martin Hultman konstaterar, det har funnits annat att prioritera de senaste månaderna.
När han klev in som vd i november förra året, i samband med att ordinarie vd Magnus Anderson gick på föräldraledighet, var Ventrafiken redan ett bolag i kris. Prognosen som hade gjorts efter sommaren visade på ett underskott på 4,9 miljoner kronor för 2013. Styrelsen hade offentligt bråkat om hur man bäst skulle hantera det faktum att ett stort antal personer hade åkt gratis till och från Ven i nästan ett år.
Många Venbor kokade också av ilska över vad de tyckte var uselt bemötande från ledningen. Efter ett tumultartat möte på Ven fick Ventrafikens styrelseordförande Leif Thorsell (M) offentligt be om ursäkt.
Men situationen skulle snabbt bli ännu värre. Ju djupare nye vd:n Martin Hultman tittade i siffrorna, desto mörkare såg det ut.
– Jag ville veta själv och hoppades att fem miljoner var en väl pessimistisk prognos. Det visade sig vara precis tvärtom, säger han.
Vad Martin Hultman upptäckte var att budgeten, som tagits fram av den ordinarie vd:n Magnus Anderson, bland annat byggde på för stora förhoppningar om bidrag.
– Budgeten motsvarade inte verkligheten. Det är ett delat ansvar för det. Den godkändes av både styrelsen och ägaren, säger Martin Hultman.
Dessutom var prognosen från sensommaren felräknad. Vissa poster, som retroaktiva löneökningar, fanns inte med. Andra utgifter, som arrendet och räntekostnader, hade blivit större än beräknat. Bolaget hade felaktigt utgått från att det skulle äga Uraniborg och terminalerna, men i stället fick man hyra allting av kommunen. Martin Hultmans nya prognos landade till slut på minus 8,5 miljoner kronor – nästan en fjärdedel av bolagets hela omsättning.
En annan central anledning till det stora underskottet visade sig vara denna: Det kostar väldigt mycket att köra den nya färjan Uraniborg. Närmare bestämt 5,5 miljoner kronor mer om året, jämfört med att köra Stjerneborg. Siffran är Martin Hultmans och preliminär, men det är en kostnad som bolaget inte har tagit höjd för.
Tanken med hela färjesatsningen, det så kallade RTI-projektet, var att kostnadsnivån skulle gå ner och servicenivån upp. Det tog form under många år och involverade politiker och tjänstemän från kommunen likaväl som Ventrafiken. Kostnaden blev nästan 280 miljoner kronor, varav kommunen står för drygt hälften. Men att det även skulle kosta pengar att driva en mycket större färja, med nya tillhörande anläggningar, tycks ingen ha tagit med i beräkningarna.
När Landskrona Posten försöker få tag på kalkyler över driftskostnader får vi bara en tidig version från 2007.
Stefan Johansson, tidigare stadsdirektör och numera kanslichef på Landskrona stad säger:
– Ägaren hade tagit ansvar för investeringen men det visade sig att driftskonsekvenserna av RTI-projektet inte var kända av vare sig ägare eller styrelse. De konsekvenserna borde ha varit klarlagda långt tidigare.
Trots det refererade stadsdirektören Susanne Öström i en skrivelse från januari i år till "ursprungliga kalkyler" som visat att driftskostnaderna skulle bli lägre. När Landskrona Posten frågar om det medger hon att de kalkylerna är gamla och inte speciellt relevanta.
Kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (FP) menar att om det saknas driftskalkyler är det bolagets ansvar.
– Det här begrep uppenbarligen inte bolaget förrän mycket sent. Någon signal om driftskostnader har inte kommit till oss som ägare, säger han.
Ventrafikens tidigare styrelseordförande Leif Thorsell (M) är utomlands och vill inte svara på frågor. Men i kommunfullmäktige i november sade han att färjesatsningen hade förändrat förutsättningarna drastiskt:
"Självfallet drar en sådan investering med sig ökade kostnader både i form av kapitalkostnader och rena driftskostnader och en motsvarande ökning av bidragen sågs av bolaget som en naturlig följd av detta", sa han då.
Av Ventrafikens styrelseprotokoll framgår att den första tydliga larmsignalen om dålig ekonomi kom i februari 2013. Då stod det klart att året skulle sluta på minus. Dåvarande vd Magnus Anderson hade budgeterat för att bolaget skulle få större årsbidrag från Landskrona stad och Skånetrafiken än de 20 miljoner kronor man nu fick.
Magnus Anderson vill i dag inte svara på några frågor med hänsyn till det avgångsavtal han skrivit med bolaget. Men i den ekonomiska rapporten från september framgår det tydligt att han ansåg att det fanns någon slags överenskommelse med kommunen som gjorde att Ventrafiken skulle kunna räkna med 24 miljoner kronor i bidrag. Något Torkild Strandberg inte vill kännas vid.
I februari beslutade så styrelsen att kalla till ägarmöte för att diskutera ekonomin. Det genomfördes i april, med Torkild Strandberg (FP), Cecilia Lindell (M) och Niklas Karlsson (S) som representanter för bolagets ägare, kommunen.
Vad som hände på mötet beror på vem man frågar.
Styrelseledamöter ger samma bild: kommunens inställning var att inte göra något drastiskt, tills vidare.
– Med facit i hand: hade vi vetat att ägarna ville att vi skulle göra något omedelbart så hade vi gjort det, säger Eva Örtegren (S), tidigare vice ordförande i styrelsen.
För en utomstående är det svårt att följa gången i det krisande bolaget. Protokollsanteckningen från april säger att man "gemensamt ska analysera dessa möjligheter [att minska kostnaderna] under den närmaste tiden fram till september 2013".
Den vaga skrivningen kan tolkas som att styrelsen har rätt i uppfattningen att man skulle avvakta. Å andra sidan hade kommunstyrelsen redan i mars ålagt bolaget att "vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans i verksamheten."
– Jag förstår inte varför vi skulle sända signalen i april att strunta i det här, vi tar i det till hösten? säger Torkild Strandberg.
Hans uppfattning är klar: bolagets uppgift var att genast ta fram förslag på besparingar – och genomföra dem. Han poängterar också att det förväntade underskottet vid den tiden inte var så stort, och hans bedömning var att det inte skulle krävas så mycket för att komma till rätta med det.
Niklas Karlsson (S), kommunalråd för oppositionen, säger att han delar Venbolagsstyrelsens uppfattning om att beskedet var att man skulle avvakta.
– Men jag har sagt till mina ledamöter att det spelar ingen roll vad ägaren har sagt. Det är ni som har ansvaret för bolaget, säger Niklas Karlsson.
Under sommaren slår passagerarsiffrorna rekord. Men i slutet av augusti visar det sig att bolaget bara går ännu sämre. Det förväntade underskottet har ökat till 4,9 miljoner kronor.
Septembermötet med kommunledningen ställs in. I oktober kallar styrelsen till sig dem igen för en diskussion om hur situationen ska lösas.
När de ses är det den 17 december. Då är krisen i full blom. Nu visar prognosen på ett minusresultat på 8,5 miljoner kronor. Avhoppen från styrelsen har börjat och kommunen har anlitat en konsult för att analysera Ventrafikens verksamhet och ekonomi.
På mötet diskuteras att sparka den föräldraledige vd:n Magnus Anderson. En kort tid därefter avgår resten av styrelsen i omgångar, innan de hinner avsättas av kommunfullmäktige.
Nu har det snart gått ett år sedan varningsflaggan officiellt hissades i februari 2013. Fortfarande har inga åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med det stora underskottet. Istället har man ett bolag utan styrelse och utan budget för året. I morgon, måndag, väljs den nya styrelsen.
Bolagets vd Martin Hultman är otålig.
– Pengarna rinner iväg varje dag i ett läge där inga åtgärder sätts in. Vi måste ha en budget så snabbt som möjligt, så vi kan börja jobba. Vi måste få trycka på knappen.
Kolla in tidslinjen med alla turer kring Ventrafiken:

Fakta Ventrafiken

Rederiaktiebolaget Ventrafiken ägs av Landskrona stad.…Bolagets uppdrag är att driva färjelinjen Landskrona – Ven. Dessutom bedrivs chartertrafik och linjen Köpenhamn – Ven. Tonnaget består av M/S Uraniborg, M/S Stjerneborg, M/S Norreborg och M/S Jeppe. M/S Dumle såldes under 2013.
2012 omsatte bolaget 36 miljoner kronor och hade enligt årsredovisningen 31 anställda, ungefär lika många som i dag. 2013 års siffror är inte klara än.
Landskrona stad och Skånetrafiken lämnar driftsbidrag till Ventrafiken eftersom Venlinjen är en del av kollektivtrafiken.
Gå till toppen