Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Himma

Odla smart med växelbruk

Snart drar odlingssäsongen igång och det är dags att planera för årets grönsaksland. Med hjälp av växelbruk får du ett genomtänkt upplägg som ökar dina chanser att lyckas. Det blir enklare att gödsla och sjukdomarna minskar.

Har du nyligen upptäckt glädjen i att odla din egen mat? Nu när en ny säsong väntar kan det vara läge att tanka på med lite kunskap som tar dina odlingar till en ny nivå. Som nybörjare är det lätt att man gör det onödigt svårt för sig och blandar grönsakerna hej vilt utifrån vad man tycker om och känner för i ögonblicket. Roligt, javisst, men det är inte så effektivt ur odlingssynpunkt.
Grönsaker vill ha det på olika sätt; vissa behöver mycket näring, andra mindre. Blandar man dem hur som helst blir det knepigt att gödsla rätt. Att i stället dela in grönsaker i olika grupper efter behov och se sambanden dem emellan är därför ett viktigt steg för framgång.
En gammal beprövad metod för att hjälpa dig att lyckas kallas för växelbruk. Det enklaste sättet att börja är att skapa en fyraårig växtföljd. Då delar du in grönsakerna i fyra grupper. Något förenklat kan det se ut så här: 1. Potatis, 2. Lök, sallad, rödbetor och morötter, 3. Gurka, squash och kål, 4. Bönor och ärtor.
På samma vis delar du din köksträdgård i fyra enheter, och ger varje grupp en egen del eller odlingslåda. Varje år byter man sedan plats på de olika grönsaksgrupperna i en viss ordning.
– Har man bara förstått den grundläggande principen finns det bara fördelar med det här. Det är inte svårt, säger Per Ahlström, lärare i ekologisk odling vid Studieförbundet Vuxenskolan, som varje år lär upp nyblivna odlare.
Han förklarar att växelbruk handlar om två viktiga saker; förutom att det blir lättare att ge grönsakerna rätt mängd gödsel minimerar man också risken för sjukdomar och skadedjur.
Fyra grupper och lika många år är ett minimum, men ju längre tid det går innan en växt hamnar på samma plats igen desto bättre. Att det krävs minst fyra år beror på att potatisen behöver särskilt skydd. Det tar nämligen upp till fyra år innan svampsporerna som förorsakar potatisbladmögel och brunröta på potatisknölarna försvinner ur jorden. Växer potatis på samma plats året därpå kommer sjukdomarna tillbaka direkt.
– Man ger angriparna ett dukat smörgåsbord, säger Per Ahlström.
Skadeinsekter, till exempel lök-, morots- och kålflugor, lägger sina ägg och larver i jorden och övervintrar. Genom att byta växtplats förhindrar man deras framfart. Växelbruket har därför en viktig roll inom ekologisk odling eftersom det hjälper till att undvika kemiska bekämpningsmedel.
Bönor och ärtor är speciella växter då de tar upp kväve i luften och omvandlar det till näring. Det gör också de växter som passande nog kallas för "gröngödning", vilka odlas just av denna anledning och inte för att ätas. Att näringsslukare som pumpa och squash odlas året efter bönor, ärtor och gröngödningsväxter blir därför logiskt eftersom den jorden är extra näringsrik.
Hur mycket gödsel man bör ge varje grönsaksgrupp beror på vilken jord och typ av gödsel man har, och det är svårt att ge exakta mått som passar alla.
– Det är viktigt att man håller koll på utvecklingen under säsongen. Blekgröna eller gula blad tyder på för lite näring, medan mörkgröna blad har fått för mycket, säger Per Ahlström.

Om växelbruk

Odlingsmetod som innebär att grönsakerna byter växtplats varje år.
Fyraårig växtföljd innebär att man inte har samma växtplats på fyra år. Det är ett minimum, men ju fler år desto bättre. Sex år är också vanligt.
Växelbruk har gamla traditioner i Sverige men har försummats sedan kemikaliernas intåg i jordbruket.
Metoden är mycket viktig inom ekologisk odling utomhus, inte när man odlar i växthus.
Växelbruk fungerar på olika sätt i en mindre hobbyodling jämfört med inom jordbruket.
Modellen med indelning i fyra grönsaksgrupper är den som odlingsläraren Per Ahlström förespråkar. Den innebär att man håller ihop de olika växtfamiljerna, exempelvis kålväxter och lökväxter. I stort har grönsaker inom en familj samma sjukdomsproblem och näringsbehov, men det finns undantag. Exempelvis vill purjolök och vitlök ha mer gödsel än vanlig lök.
– Men det fungerar ändå bäst att odla dem i samma ruta, säger Per, bara man ger undantagen lite särbehandling i form av mer eller mindre gödsel. Det är enklast och som nybörjare är det dumt att göra på något annat vis.
Fördelar med växelbruk
Sjukdomar och skadedjur i jorden minskar och därmed behovet av bekämpningsmedel.
Det är lättare att ge rätt mängd näring till grönsakerna, vilket ger bättre skördar.
Man odlar många olika typer av grönsaker, vilket gynnar den biologiska mångfalden.
Jorden i grönsakslandet blir mer lucker eftersom växterna med större rotdjup flyttas runt.
Gå till toppen