Helsingborg

Akuthotade paddor på gång

Den grönfläckiga paddan är akut utrotningshotad. Under tisdagen planterades yngel ut i en lite damm på Örby ängar där den tidigare har funnits naturligt.

Projektet för att återinföra grönfläckig padda i Helsingborg är inne på sitt andra år.
– Förra året blev det lyckat, det var många yngel som klarade sig och blev små paddor, säger Fredrik Bengtsson, kommunekolog.
Jan Pröjts som jobbar i Ekologgruppen och hjälper till med utsättningen tar upp några yngel i en plastlåda. Han berättar att de från början kommer från kalkbrottet i Limhamn.
– Vi har tidigare försökt sätta ut vuxna paddor, men de känner till sin hemmiljö för bra och blir desorienterade när vi flyttar dem, säger han.
Yngel kan däremot sättas ut utan problem.
– Vi har haft liknande projekt i Landskrona och där har det fungerat bra.
Varje honpadda lägger omkring 10 000 ägg. Av dessa blir det bara 50–100 små paddor.
– Sedan är det en strykande åtgång. Det är inte många som överlever så länge att de kan lägga egna ägg, säger Fredrik Bengtsson.
Han berättar att det tar tre år för en grönfläckig padda att bli könsmogen.
– Därför vet vi först om två år ifall projektet varit lyckat. Det löper under fem år så vi kan fylla på med nya yngel varje år.
Dammen på ängen grävdes ut av kommunen förra året för att göra plats åt paddorna. Med grävkostnader och personal kommer projektet att kosta 250 000 kronor.
– Det är ett enkelt och billigt sätt att få tillbaka paddorna som vi tycker hör hemma i Helsingborgslandskapet, säger Fredrik Bengtsson.
Att den grönfläckiga paddan en gång försvann från Örby ängar tror Fredrik Bengtsson och Jan Pröjts berodde på framväxten av det moderna samhället med vägar som korsar paddornas vandringsleder och färre våtmarker till förmån för mer byggnader och åkrar
– Våra landskap har blivit mer enformiga och gynnar bara en art i taget, säger Fredrik Bengtsson.
Han berättar att kommunen jobbar med att göra grönområdena och reservaten större.
– Människor har också nytta av bättre miljö. Det har en positiv effekt på vår hälsa.
Fredrik Bengtsson tillägger att biologisk mångfald är en viktig målsättning.
– Det är som en livförsäkring för jorden. Vi vet inte vad vi kan behöva i framtiden. Landskapet förändras hela tiden och vi måste försöka se till att de här arterna kan följa med.
Jan Pröjts tömmer ut plastlådan och några hundra paddyngel simmar ut i den grunda dammen. Om två månader hoppas han och Fredrik Bengtsson att de kommer att ha utvecklats till små paddor och vandra upp på land.
– Man kan aldrig garantera någonting, men jag tror att det här kommer gå bra, säger Jan Pröjts
.
Gå till toppen