Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ljusare tider för prövad mossa

Mossan på Hallandsåsen var bland det första som tog stryk när tunneln började läcka. På några håll är den helt död, men på andra har konstbevattning räddat livet på den.

När tunnelborrningen gick snett och förvandlade hela åsen till ett läckande såll var mossorna bland de som for illa först. De saknar rötter och är oerhört känsliga för bara små förändringar i vattentillgången.
Sedan 1999 finansierar Trafikverket en expertgrupp som genomför ett omfattande ekologiskt kontrollprogram. Syftet är att övervaka naturförändringar i närheten av tunnelbygget.
– Mossorna är med för att de är känsliga för förändringar när det gäller vatten, säger Per Darell, biolog och gruppens mossexpert.
Tillsammans med sin föregångare har han följt mossornas utveckling på åsen de senaste åren. Bjäred, som ligger rakt över tunneln, är en plats där de farit extra illa.
– Där försvann mossorna tidigt. Det man kan se är att gräset tar över om det är torrt flera år i rad. Om de ska komma tillbaka behöver området röjas, säger han.
På andra håll har mossorna överlevt med nöd och näppe. På några ställen satte Trafikverket in konstbevattning under början av 2013 för att rädda dem, bland annat vid Ledtorpet.
– Jag har kommit hit när det har varit helt knastertorrt. Då trodde jag att det var kört för mossorna, men de verkar ha återhämtat sig när vattnet kommit tillbaka, säger Per Darell.
Mossen i Ledtorpet är en så kallad rikkärrsmosse. Den kräver ständig tillförsel av vatten och innehåller extra känsliga arter. Käppkroksmossan är en av dem.
– Den finns på tre eller fyra ställen i södra Sverige. Den representerar en sällsynt naturtyp och finns på EU:s artlista. Eftersom den kräver en ständig vattenström är den en bra indikator på hur mossen mår.
Förutom mossor ingår en rad andra kontrollpunkter i Trafikverkets ekologiska kontrollprogram, bland annat fisk, skog, vattenkemi, vattenföring i bäckar och mollusker. Rapporten för 2013 omfattar 486 sidor. Ett så pass omfattande kontrollprogram är unikt i landet.
Om ett och ett halvt år är Projekt Hallandsås över och Trafikverket lämnar platsen. Enligt Olle Holmstrand, geolog i expertgruppen, är det viktigt att den information som gruppen samlat tas till vara.
– Det här är snarare ett forskningsprojekt än ett vanligt projekt knutet till ett bygge. Det pågår en diskussion om hur det ska lämnas över, säger han.
StenInge Arnesson är miljöchef för Projekt Hallandsås. Han säger att miljökontrollen kommer att fortsätta även efter december 2015.
– Den kommer att genomföras i reviderad form i Trafikverkets vanliga organisation fram till åtminstone 2019.

Fakta Naturen efter tunneln

I det ekologiska kontrollprogrammet för 2013 framgår bland annat följande:
#Grundvattennivåerna är nästan normala igen.
#Träden har inte tagit stryk.
#Lyabäcken återhämtar sig sakta efter att ha varit torrlagd i början av 2013.
#Havet dit vattenmassorna från tunneln pumpats mår inte sämre än förut.
#Axelstorpsbäcken saknar fisk.
#Vallskörden blev lägre 2013 på grund av naturlig torka och tunnelbygget.
#Mossorna har blivit negativt påverkade.
Gå till toppen