Den största utmaningen för de nordiska samhällena är ungdomsarbetslösheten. Unga riskerar livslångt utanförskap för att de aldrig får ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden. Det är tragiskt på det personliga planet men också ett oerhört slöseri av samhällets viktigaste resurser. En kunnig och välmående arbetskraft är Nordens främsta konkurrensfördel.

För att tackla ungdomsarbetslösheten behöver vi både en ekonomisk politik för full sysselsättning och riktade åtgärder för att hjälpa unga få arbete. De nordiska länderna kan lära mycket av varandras erfarenheter med att förebygga och hantera ungdomsarbetslöshet. Det görs mycket nordiskt samarbete på området, den nordiska kunskapsbanken om avhopp i vidare utbildning är ett gott exempel.

Utbildning lönar sig. Ju mer utbildning man har desto mindre är risken för arbetslöshet. Därför är undervisningssystemet centralt. Alla unga ska ha rätt till utbildning som ger dem de färdigheter de behöver för att klara sig på dagens arbetsmarknad. Det är viktigt att kopplingen till arbetslivet är stark. Få kommer att stanna i samma yrke livet ut, därför är det viktigt att alla får en bred bildning och stark grund att stå på. Då kan man plugga vidare eller byta inriktning.

På dagens arbetsmarknad klarar sig få med enbart grundskola. Det är många unga under 25 år som varken studerar eller har gått färdigt en andra stadiets utbildning. Andelen varierar stort mellan de nordiska länderna, skillnaderna beror på arbetsmarknadsläget och utbildningssystemen. Vi kan lära av det norska och danska lärlingssystemet som gör övergången från skola till arbete lättare och den svenska vuxenutbildningen som är bättre på att fånga upp och ge avhoppare en andra chans.

I Finland har Socialdemokraterna, efter hård kamp i regeringen, fått igenom sitt förslag om att förlänga läroplikten (skolplikt) med ett år. Det innebär att alla som slutar grundskolan ska få plats i andra stadiets utbildning eller förberedande utbildning. Det löser inte hela problemet med avhopp, men ger åtminstone dem som tidigare blivit utan studieplats en chans.

Sveriges socialdemokrater går till val i september med krav på 90-dagarsgaranti. I Finland drev Socialdemokraterna igenom en ungdomsgaranti som sedan 2013 kräver att alla unga under 25 år eller alla nyutexaminerade under 30 år ska erbjudas jobb, praktik eller utbildning inom tre månader, en sysselsättningsplan ska göras redan inom två veckor.

Olika former av ungdomsgarantier finns i Norden sedan tidigare, men de har antingen riktats till riktigt unga eller de som redan varit utan arbete en längre tid. Vi ska inte vänta, utan hjälpa alla unga arbetslösa genast. Ungdomsgarantin kräver resurser, engagemang och en del nytänkande hos många olika aktörer. Men är definitivt värt investeringen. Samtidigt är det viktigt att skapa nya jobb.

Det är inte alltid nog att erbjuda jobb eller studieplats. En del unga blir utan utbildning och jobb för att de mår dåligt. Då måste den bakomliggande fysiska och mentala ohälsan tacklas först.

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden fyller 60 år i år. Den har varit en stor succé, som gett hundratusentals nordbor möjlighet att jobba i ett annat nordiskt land då det inte funnits jobb hemma. Den nordiska arbetsmarknaden fungerar också nu som en ventil; ett exempel är hur svenska ungdomar söker sig till Norge där det finns jobb att få.

Vi vill värna den nordiska arbetsmarknaden och se till att våra unga kan utnyttja de möjligheter den nordiska arbetsmarknaden erbjuder. Därför jobbar vi vidare för att riva gränshinder, för att främja nordisk språkförståelse och för program som Nordjobb.

Gunvor Eldegard

stortingsledamot (AP), Norge

Ruth Grung

stortingsledamot (AP), Norge

Tarja Filatov

riksdagsledamot (SDP), Finland

Billy Gustafsson

riksdagsledamot (S), Sverige

Anders Karlsson

riksdagsledamot från Landskrona (S), Sverige

Jakob Esmann