Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Djurskyddskrav ger svenskt fläsk på tallriken

Genom krav på djurskydd har kommunen lyckats få svenskt fläsk på tallrikarna i skolor och på äldreboenden. Men vägen dit har varit krånglig. "Jag får inte nämna svenskt när jag gör en upphandling, däremot är mitt uppdrag att köpa varor med bra kvalitet och där djuren har det bra", säger måltidschef Ulla Johansson.

Djurskydd är viktigare än pris. Det anser Båstads kommun, vilket har resulterat i svenskt fläskkött i skolor och äldrevård.Bild: Johan Persson HD/NST
Länge var priset det absolut viktigaste när landets kommuner köpte mat till skolbarn och äldre. Sedan Sverige gick med i EU kommer allt mer av denna billiga mat från andra länder.
På senare år har påtryckningarna om att servera närodlat och svenskuppfött blivit allt starkare, inte minst i kölvattnet av den senaste debatten om dåligt djurskydd i Danmark.
Men medan närodlat och svenskuppfött är begrepp som många konsumenter gillar, är EU som institution inte lika förtjust. Det gör det svårt för kommuner som vill lyssna på sina invånare. Inom EU ska fri konkurrens över nationsgränserna råda, vilket betyder att en kommun inte kan utesluta producenter i andra länder när de upphandlar.
Men problem är till för att lösas, verkar många kommuner resonera, och uppfinningsrikedomen är stor. I Båstad har man delvis lyckats.
Sedan maj serveras bara svenskt fläskkött på de kommunala tallrikarna.
– Vi har gjort en upphandling där vi har ställt helt andra krav än vid förra upphandlingen. Vi har krävt stränga djurskyddskrav och krav på att en del kött inte ska vara vakuumförpackat. Det har lett till att vi har en leverantör som bara levererar svenskt fläskkött, säger Ulla Johansson, kommunens måltidschef.
Sedan årsskiftet har det gjorts flera förändringar i EU-reglerna som gör det möjligt att prioritera annat i upphandlingarna än priset.
– Det finns en önskan hos allmänheten att man ska köpa lokalt och svenskt. Jag får inte nämna svenskt när jag gör en upphandling, däremot är mitt uppdrag att köpa varor med bra kvalitet och där djuren har det bra. I upphandlingen spelar det ingen roll om köttet kommer från Italien eller Tyskland, så länge det uppfyller djurskyddskraven, säger Ulla Johansson.
När det gäller nötkött menar leverantören att kommunens krav på djurskydd uppfylls även av danska producenter, varför nötköttet på de kommunala tallrikarna kan komma både från Sverige och Danmark.
På sätt och vis är kommunens kravformulering ett sätt att kringgå tanken om den fria konkurrensen inom EU. Å andra sidan är Ulla Johansson tydlig med att kommunen följer de regler som finns, samtidigt som hon försöker vara lyhörd mot invånarna.
Det hela är en ganska komplex process och till sin hjälp har Ulla Johansson både en upphandlingskunnig kollega och riktlinjer från Miljöstyrningsrådet.
Det absolut grundläggande för att kunna ställa krav är att alla matvaror som kommunen upphandlar, vilket är ett tusental, måste vara noga beskrivna.
– Om jag ska vara säker på vilken sylt jag får måste jag beskriva hur mycket bär den ska innehålla. Går man tillbaka i tiden var vi inte riktigt lika duktiga, vilket resulterade i att industrin tog fram allt billigare produkter som de kunde sälja till oss. Till sist blev det dåliga produkter.
För kommunen innebär kraven ett högre kilopris, men när det gäller exempelvis kött anser Ulla Johansson att det är bättre att servera bra kött, men mer sällan.
Nyligen motionerade Miljöpartiet om mindre kött i skolan. Samhällsbyggnadsutskottet har sagt ja till att alla elever ska erbjudas ett vegetariskt alternativ varje dag. Innan det blir verklighet ska förslaget även passera kommunstyrelsen.
Förutom kött har kommunen även nått viss framgång när det gäller potatis. Kommunen befinner sig just nu i mitten av ett tvåårigt projekt vars syfte är att undersöka möjligheterna att köpa närodlad potatis. Det berättar vi mer om i morgon.

Fakta Skolmat i Båstad

Cirka 1 400 grundskole- och gymnasieelever äter mat som lagats på Strandängsskolan och Förslövs skola varje dag.
De förskolor som har kök lagar sin egen mat, medan de som saknar får mat från Strandängsskolan eller Förslövs skola.
Cirka 350 äldre per dag äter mat som lagas på Skogsliden.
Gå till toppen