Överbeläggningar och brist på vårdplatser är ett hett ämne i den skånska valdebatten. En del partier har fler vårdplatser som viktiga vallöften. Men är lösningen helt enkelt fler sjukhussängar?

Visst behövs det fler svarar Vårdförbundet. Men bilden är mer komplicerad än så.

– Finns det inga sjuksköterskor blir det inga vårdplatser. Region Skåne är ingen attraktiv arbetsgivare. Det handlar om sämre villkor än andra arbetsgivare, både vad gäller arbetstid och arbetsmiljö, som låg grundbemanning till exempel. Man söker sig hellre till privata företag, kommuner eller till Norge, säger Mats Runsten, ordförande i Vårdförbundet i Region Skåne.

Han företräder såklart sina medlemmar - sjuksköterskorna. Men oavsett det har vårdplatserna minskat i Region Skåne under de senaste sju-åtta åren. Från början av 2013 till nu i våras blev det cirka 150 platser färre totalt i Skåne, en minskning med runt fem procent. Av de lite mer än 3 000 vårdplatserna i hela länet finns drygt en tredjedel på Skånes Universitetssjukhus, Sus. Helsingborgs lasarett hade i maj för första gången på länge något färre än 400 platser.

– Det är en konsekvens av många saker. Dels utvecklas verksamheten, behandlingar som gjordes i slutenvården tidigare görs i öppenvården i dag. Mycket som görs på sjukhus kan flyttas över till primärvård och kommunernas hemsjukvård. Det går inte säga att en faktor är mer avgörande än andra, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- sjukvårdsdirektör.

– Det är inte så att man stänger vårdplatser för att spara ett antal miljoner utan det är mer en konsekvens av åtgärderna som har gjorts för att förbättra och utveckla sjukvården, säger hon.

Men när Helsingborgs lasarett i våras drog ned med ett 30-tal vårdplatser sa ledningen att det berodde på besparingar.

Platsbrist är trots allt ett återkommande problem på de skånska sjukhusen. Det senaste året har både Sus och Helsingborg nästan varje månad haft fler utlokaliserade patienter än genomsnittet i Sverige. Det är patienter som hamnat på annan avdelning för att det var fullt där de skulle ha lagts in - något man vill undvika eftersom patienterna då utsätts för en risk.

Mats Runsten uppger att Sus flera gånger i sommar har tvingats till stabsläge på grund av vårdplatsbrist. Detsamma har skett i Helsingborg. Stabsläge innebär att ansvariga chefer kallas in för att snabbt lösa situationen.

– Senast i fredags eftermiddag var det stora problem. Men det allvarliga är att det har blivit allmänt accepterat att normalläget är katastrof i vården, säger Mats Runsten.

Men Ingrid Bengtsson-Rijavec vill inte säga att det är för få vårdplatser.

– Det är svårt att dimensionera utifrån topparna som när det till exempel är influensatider. Annars kan man stå där med tomma salar. Sedan måste våra sjukhus i Skåne avlasta varandra och ta emot varandras patienter. När man går in i stabsläge handlar det ofta om att kontakta andra sjukhus.

För att avlasta Helsingborgs lasarett fick Landskrona i våras tolv extra vårdplatser. Men de senaste siffrorna, från juli, visar att Landskrona lasarett tillhörde de sjukhus som hade störst problem med överbeläggningar tillsammans med Helsingborg, Kristianstad och Sus.

Fler vårdplatser är viktigast tycker vissa partier medan andra menar att fler patienter kan vårdas hemma och kommunerna kan bli bättre på att ta hem färdigvårdade. Därtill blir vårdtiderna kortare.

Medan S lovar 300 nya vårdplatser på de skånska sjukhusen, säger M att det generellt sett finns tillräckligt men kanske inte på rätt ställen. MP vill skapa fler vårdplatser inom förlossningsvården, intensivvården och internmedicin.

Flera partier vill snarare utlova generellt bättre sjukhusvård. C och FP vill till exempel utveckla primärvården för att avlasta sjukhusvården och KD förstatliga den högspecialiserade vården.