Naturens krafter och föroreningar kan gå hårt åt en gammal fältherre. Exakt hur slagen Magnus Stenbock är ska Helena Strandberg och hennes medarbetare Håkan Frändemark och Beata Holmberg ta reda på. Under torsdagen påbörjades hälsokontrollen där häst och ryttare bland annat fick känna på skalpellen.

– Vi använder verktyget när vi gör den strategrafiska undersökningen. Det är jämförbart med en arkeologisk utgrävning. För vår del innebär det att vi tittar på olika patinaskikt. Vi vill exempelvis inte upptäcka något som visar att bronset är på väg att spricka, säger Helena Strandberg, konservator som specialiserat sig på att iordningsställa metallskulpturer i offentliga konstmiljöer.

Efter besiktningen läggs en åtgärdsplan fram. En första granskning visade att statyn, som tillverkades 1901, inte är i behov av akuta åtgärder.

– Hittills har vi bara hittat en vit beläggning som ser mystisk ut.

För några år sedan påbörjades renoveringen av statyn med att kanonerna finputsades. Och 2010 behandlades "Getapågarna" i fronten. Senaste helhetsöversynen skedde 1959 i samband med att statyn flyttades till sin nuvarande plats på Stortorget, berättar Jenny Lindbom, konservator på Kulturmagasinet.

– Det finns en vårdplan för konstverk i staden, och nu har turen kommit till Stenbocksstatyn.

Så här såg det ut när Magnus Stenbocksstatyn invigdes 1901 och när den flyttades till Stortorget 1959.