Bil & Trafik

Körkort har blivit en klassfråga

De senaste 25 åren har andelen unga som tar körkort minskat dramatiskt. Sämst ställt är det bland de som har störst behov av att kunna köra bil. Forskarna misstänker att körkortet har blivit en klassfråga.
På 1990-talet kom larmrapporterna om att allt färre ungdomar skaffade körkort. 1987 hade 85 procent av alla 24-åringar körkort, tio år senare hade andelen sjunkit under 70 procent. Bland 19-åringarna var tappet än mer dramatiskt; det sjönk under samma tid från sex av tio till fyra av tio. Sedan dess har siffrorna stabiliserats.
– Vi ser i princip samma mönster över hela västvärlden, däremot vet vi inte riktigt varför det ser ut så här, eller vad det har för betydelse för ungdomarna, säger Åsa Aretun, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Tillsammans med Susanne Nordbakke vid norska motsvarigheten till VTI, Töi, har hon i en studie gått igenom den internationella forskningen på området. Överraskande nog är ämnet till stora delar är outforskat; det finns gott om teorier, men framför allt stora kunskapsluckor.
– Till exempel vet vi inte vad som hände med de ungdomar som plötsligt inte tog körkort mellan 1987 och 1997. Tog de körkort senare, struntade de i det helt och i så fall vilka var det som struntade i det? För att veta det skulle vi behöva titta på de som börjar närma sig 40 år nu, konstaterar Aretun.
Det finns flera möjliga förklaringar. Ungdomstiden är längre än förr och därför skjuts körkortet upp, fler pluggar vidare och bildar familj senare. Urbaniseringen pågår för fullt och i städer finns kollektivtrafik som väger tungt mot dyra och besvärliga bilar.
Ett problem med statistiken är dock att den klumpar ihop alla ungdomar till en homogen massa.
– Det stämmer ju inte, det är i högsta grad en heterogen grupp. Och det finns mycket som tyder på att ungdomar med lägre utbildning och som kommer från socioekonomiskt svagare bakgrund tar körkort i betydligt lägre utsträckning än de med eftergymnasial utbildning, säger Aretun.
Med andra ord: Körkortet kan ha blivit en klassfråga.
En undersökning av Statistiska centralbyrån från 2012 visar att 70 procent av alla svenskar mellan 20 och 29 år har körkort.
Det låter ju tämligen betryggande. Men för personer som bara gått grundskolan är siffran endast 35 procent. Bland 29-åriga kvinnor med akademiska studier har sju av tio körkort, men bland de med enbart grundskoleutbildning är det endast två. Lägst andel körkort har kvinnor med låg utbildning som är födda utomlands. Bland dessa har bara en av tio körkort.
Detta innebär att just den ungdomsgrupp som allra bäst behöver körkortet inte tar det. För de som går ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet är körkortsinnehav ofta avgörande för om de ska få jobb. Det används som ett sätt för arbetsgivare att gallra bland ansökningar, oavsett hur mycket bilkörning jobbet kräver.
Många av de yrken som erbjuds till ungdomar utan högre utbildning finns dessutom inom bemanningsföretag och serviceyrken som äldrevården. Det är jobb som antingen innebär att man arbetar på olika arbetsplatser från dag till dag, eller att man faktiskt måste förflytta sig mellan olika platser under arbetsdagens gång. Dessutom bor de här ungdomarna ofta mindre centralt med sämre kollektivtrafik, och har därför också större behov av körkort.
– Det här är ju saker vi behöver veta mer om, men tyvärr faller det här forskningsfältet lite mellan stolarna. Det ingår varken i den traditionella forskningen om välfärd eller trafik, och därför står vi här med dessa kunskapsluckor.

Körkort bland unga

1987 hade nästan 85 procent av alla 24-åringar körkort. 2013 låg siffran på ungefär 65 procent.
1987 hade ungefär 65 procent av alla 19-åringar körkort, 1997 var det ungefär 40 procent. Sedan dess har andelen ökat och 2013 hade 54 procent av alla 19-åringar körkort.
Vid 29 års ålder har i dag sju av tio svenskar körkort, men det skiljer mycket mellan olika samhällsgrupper. Bland de med endast grundskole- eller gymnasieutbildning har bara drygt tre av tio körkort.

Därför tar färre unga körkort

Det här är forskarnas teorier om orsakerna till att andelen unga som tar körkort sjunkit sedan 1980-talet.

Ungdomsarbetslöshet. Hela västvärldens ekonomi och arbetsmarknad har befunnit sig i kris och omstöpning sedan 1990-talet, vilket drabbat ungdomar hårt i form av högre arbetslöshet och sämre ekonomi.

Urbaniseringen. Allt fler bor i städer, där avstånden är kortare och kollektivtrafik finns. Dessutom är det dyrt och besvärligt med bil.

Ungdomstiden förlängd. Unga bor hemma längre, studerar längre och bildar familj senare än förr.

Kostnader. Det har blivit dyrare att ta körkort och det ställs högre krav på föräldrar för att få övningsköra med barnen.

Attityder. Bilen som statussymbol har minskat dramatiskt. Att skaffa körkort är inte längre en markör vare sig för att bli vuxen eller frigörelse.

Gå till toppen