Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Vegetariskt på matan lockar mest i Landskrona

Allt fler grundskolor serverar två rätter i matsalen. I Landskrona satsar man på att sälja in det vegetariska alternativet till eleverna och når var femte elev. I Helsingborg väljer inte ens hälften så många vego.

"Husets goda vegetariska lasagne med pizzasallad, marinerade oliver och vitlökssås."
Eller "Grönsaksvegett".
Vilket blir du mest sugen på om du ska välja vegetariskt alternativ i skolmatsalen?
Beskrivningarna är hämtade från Landskrona respektive Helsingborg. Där finns sedan flera år tillbaka alltid två rätter i grundskolornas matsalar, varav den utan kött eller fisk alltså inte bara är avsedd för vegetarianer.
Den vegetariska rätten ska, precis som den som innehåller kött eller fisk, uppfylla vissa krav på tillräckligt näringsinnehåll och variation. Men först åter till hur rätterna presenteras. Vi låter den välkände tv-kocken Paul Svensson, som är från Helsingborg, ta del av några veckors menyer från respektive ort.
– Jag förespråkar alltid att man skapar en säljande text för att gästen ska bli sugen. På restauranger är det helt avgörande för att få matgäster och samma sak ska gälla i skolan.
Gäller det särskilt de vegetariska rätterna?
– Det är viktigt att de är lika tilltalande, annars ser man inte det som lika viktigt som det andra alternativet.
Vad tycker du om att det serveras grönsaksvegett på matan i Helsingborg fem gånger på fyra veckor?
– Jag har aldrig hört ordet vegett, så jag vet inte vad det är. Men är man stolt över vad som serveras berättar man om innehållet. Annars är det brist på kreativitet och engagemang.
Enlig Helsingborgs kostchef Britt Nicander är matsedeln medvetet kortfattad. Detta för att ge tillagningsköken ute på skolorna större frihet att utforma sina egna måltider.
– Det är på sätt och vis bra. Man ska inte ta ifrån matlagarna sin rörelsefrihet och kreativitet. Men kunskapsnivån är olika i skolköken, en del behöver mer inspiration för att det ska det bli varierat, säger Paul Svensson.
Menyernas innehåll säger förstås inget om kvalité, smak och näringsinnehåll. Paul Svensson har besökt åtskilliga skolkök runt om i landet och kan konstatera att det är vanligt att det vegetariska alternativet fortfarande ses som specialkost istället för en av två huvudrätter.
– Kostenheten i respektive kommun måste tycka att vegetariskt är lustfyllt, annars blir det bara ett problem som ska lösas.
Om kökspersonalen har svårt att hinna med tipsar Paul Svensson om ett omvänt förhållningssätt. Det vill säga att se det vegetariska som huvudnummer.
– En dag kan man till exempel göra en enklare fisksoppa och lägga kraft på att göra fantastiska kikärts- och rödbetsbiffar.
Landskrona är inne på den linjen. Det säger Charlotte Hansson, kostchef för skolmaten i kommunen.
– Förutom att vi jobbar med menyn för att den ska se aptitligare ut, har vi tagit ett krafttag med recepten och provlagar mycket. Målet är att eleverna ska våga prova grönsaksrätterna och andelen som väljer vegetariskt först ökar hela tiden.
Variationen är visserligen stor, berättar hon. Mellan 10 och 90 procent beroende på vad som serveras. Men just nu motsvarar den vegetariska maten i genomsnitt cirka 20 procent.
I Ängelholm räknar kommunens måltidschef Jennie Andersson med 6-7 procent. Men trenden är uppgående och från och med oktober månad finns vegetariska rätter veckans alla dagar, på matsedlarna.
– Ambitionen är att barnen ska äta mer grönsaker och vi har en medveten satsning på närproducerade varor och egna tillagningskök som lagar nära gästerna.
I Helsingborg väljer mellan 500 – 800 av de 9500 grundskoleelever det vegetariska alternativet, uppger kostchefen. Det motsvarar 5-8 procent. Någon utvärdering har inte gjorts.
– Hör vi inget annat får vi tro att det är bra. Men vi utvecklar hela tiden recepten, säger kostchefen Britt Nicander.
Vad är en grönsaksvegett?
– Det finns flera olika sorter och är en slags grönsaksbiff, fast jag föredrar att inte kalla det så.
Är det ett helfabrikat?
– Ja. Men de som har möjlighet och tid lagar egna.
Vad tycker då eleverna själva? Filip Eriksson är medlem i elevrådet på Västra Ramlösaskolan i Helsingborg:
– Vi diskuterar mest mängd och kvalité på maten, inte specifikt det vegetariska alternativet. Men det är bra att det finns, i synnerhet vid de tillfällen när den andra maten tar slut.
Hur ofta väljer du själv vegetariskt?
– Sällan. Främst för att man glömmer bort att det finns eftersom det ligger ett lock på och inte finns några skyltar som säger vad det är. De gånger jag testat känns det nyttigare, men det vanliga smakar bättre.
På Högastensskolan i Helsingborg, där det går cirka 470 elever, står det grönsaksvegett respektive kycklingburgare på matsedeln den dag vi hälsar på. Det serveras med kokt potatis, brunsås, morotsstavar, inlagd gurka, pizzasallad, ärter och majs samt kokta rotfrukter.
Jenny Riviere är ansvarig för köket. Hur många som väljer alternativen utan kött utan att vara uttalad vegetarian, varierar från dag till dag. Med tiden har Jenny Riviere lärt sig vad som är mest uppskattat.
– Rotfruktsmedaljongerna tar i princip alla av. Den vegetariska lasagnen är annars mest populär. Den gör vi själva på sojafärs och linser. De vegetariska gratängerna lagar vi också från grunden, säger hon.
Det passerar en lång rad barn längs kantinerna. Sjundeklassaren Edin Dragoli tar både kött och vegetter.
– Det vegetariska är också gott, jag brukar ta lite av varje så blir det bäst, säger han.
Tilda Persson i åttan kan dock inte tänka sig det.
– Jag gillar inte grönsaker. Fast en gång smakade jag rotfruktsgratängen och den var bra.
En annan dag tittar vi in i matsalen på Albanoskolan i Landskrona. Där går cirka 200 elever. Salladen görs på plats, resten av maten levereras från centralköket. På dagens meny står potatisbullar med pizzatopping, serverade med vitkålssallad. Alternativet är stekt kyckling med chili, vita bönor, apelsinyoghurt och potatis. Det finns sallad, röd paprika, vitkålssallad med ananas, bönor, broccolibuketter och riven morot.
Sjätteklassarna Ajdin Selman och Rodaina Ar-rawi och är med i kostrådet på Albanoskolan.
– De flesta äter kött här. Men hade det serverats vegetarisk pizza har nog fler ätit de dagarna, säger Ajdin Selman.
– Det är roligare om det finns fler rätter och gillar man inte det andra kan vegetariskt vara gott, säger Rodina Ar-rawi.
Den 1 juli 2011 trädde en ny skollag i kraft med krav på att skolmåltiderna inte bara ska vara kostnadsfria utan även näringsriktiga. Det innebär att skollunchen (även alternativa rätter och specialkost) bör ge i genomsnitt cirka 30 procent av elevernas rekommenderade energi- och näringsintag. Skolmåltider ingår i Skolinspektionens tillsyn.
Gå till toppen