Klippan

På jakt efter Klippans dramatiska historia

Det blåser kallt på Gråmanstorps kyrkogård. Mellan två regnskurar strosar Annika Kofoed och Helené Lindquist bland gravstenarna i jakt på nästa bruksspels huvudperson – patron Christen Asp Bock.

"Det är intressant hur en person hade möjlighet att påverka samhället så mycket" säger Annika Kofoed (th) som tillsammans med Heléne Lindquist arbetar med tredje upplagan av musikalen Bruksspelet. I sommar ska publiken få se en fortsättning av brukets historia, nu med brukspatronen Christen Asp Bock.Bild: Sven-Erik Svensson
Presentkorten och biljetterna till nästa upplaga av musikalen Bruksspelet är redan släppta och castingen har smugit i gång.
För att addera lite stämning i det pågående manusarbetet varvar Annika Kofoed –  till vardags skådespelare och regissör vid Helsingborgs stadsteater–  och projektledare Helené Lindquist djupdykningar i pappersbrukets omfattande arkiv med ett besök på kyrkogården i Gråmanstorp.
Här ligger hela familjen Bock begravd, Christen Asp Bock med hustrun Therese Hvidt och sönerna Evard, Johan Adolph och Victor Bock.
Även två barnbarn och barnbarnsbarnet Johan Mend Bock vilar här under väderslitna gravstenar med knappt läsbar skrift.
Musikalen ska utspela sig under pappersbrukets blomstringstid kring 1870. Brukspatron Asp Bock var en framsynt man som belånar bruket för att investerar i järnvägslinjen mellan Helsingborg och Hässleholm.
Dessförinnan hade han startat ett träsliperi som gjorde Klippan till ett av de första pappersbruken i Sverige som använde trämassa i papperstillverkningen. Han köpte också brukets andra pappersmaskin.
Manusförfattare Annika Kofoed har inte haft tråkigt under sina efterforskningar.
– Allt hände på en gång! Den industriella revolutionen pågick i världen, det är en otroligt spännande tid, men också omvälvande för människorna och deras levnadsvillkor, säger hon och utlovar lite "air av Paris och London" i föreställningen.
– Precis som förra året ska vi ha en stor ensemble och det kanske kan bli lite can-can.
I fokus finns patron Bocks familj, särskilt dottern Agnes som flyttade till Kina när hon gifte sig med en man som företrädde ett nordiskt telegrafsällskap. Parallellt får vi möta en arbetarflicka med helt andra förutsättningar. Det blir en förväxlingshistoria i Shakespeares anda, berättar Annika Kofoed.
– Kvinnans ställning förändrades under den här tiden, det var innan de stora fackföreningarnas tid. Folk fick jobba mycket hårt och på maskinernas villkor.
För att förankra musikalen brett i Klippan har pengar från Allmänna arvsfonden sökts för ett skolprojekt under våren.
– Vi drar igång i januari-februari tillsammans med grundskolorna. Vad vi vill komma åt är känslan att barnen i Klippan varit med och format nästa års bruksspel, säger Helene Lindquist.
Förra årets bruksspel sågs av mellan tre och fyra tusen och blev en kritikerrosad succé. Skillnaden för den tredje upplagan av spelet är att det inte längre finns några Leader-pengar att söka. Finansiellt måste projektet nu stå för sig självt.
– Det är lite fjärilar i magen. Vi ska söka sponsorer, det är en stor budget och vi vill inte gå ner i kvalitet, säger Helene Lindquist.
Fotnot: Årets Bruksspelet har premiär 2 juli och spelas utomhus, vid Klippans pappersbruks gamla lastbrygga.

Christen Asp Bock

Christen Asp Bock flyttar 1853 från Köpenhamn till Klippan där han köpt pappersbruket av patron Sunnerdahl. Ett år senare kommer hans nyblivna hustru Maria Hvidt.
Vid sin död 1885 kunde brukspatron Christen Asp Bock titulera sig riddare av kungliga Nordstjerne- och Wasaorden.
Gå till toppen