Sverige

Slut för skånska kraftverk

Allt sedan 1600-talet har Vramsån varit kraftkälla för Forshults kvarn.Snart kan den epoken vara över.

Och inte bara där. Länsstyrelsen anser att dammar och kraftverk skadar djurlivet och hindrar fisk och andra djur att röra sig i vattendragen.
– Skadorna de små vattenkraftverken orsakar på vattenmiljöerna är betydligt större än nyttan de ger, säger Kristian Wennberg, chef på länsstyrelsens fiske och vattenvårdsenhet.
För Chris Geiger och övriga medlemmar av kollektivet Moder jord i Forshult är länsstyrelsens framfart svår att smälta:
– De säger att vi dödar ål. Men fallhöjden i kraftverket är bara en och en halv meter och turbinen roterar med låg hastighet, säger han.
Nej, enligt Chris Geiger och hustrun Birgit Geiger, närmast frodas livet i den del av Vramsån som rinner igenom fastigheten. De har bott där sedan början av 1970-talet då kollektivet köpte stället med bland annat idén att leva i samklang med naturen.
– Vi ser lax, ål, gädda, öring, sutare och abborre. Här finns också flodpärlmussla och vi har för övrigt hjälpt länsstyrelsen att skapa bättre betingelser för flodpärlmusslan.
Länsstyrelsen betar av å efter å i Skåne i jakten efter dämmen och kraftverk som saknar dagens tillstånd.
För Kägleån på Hallandsåsens sydsida och Kävlingeån, där sammanlagt fem kraftverk berörs, har processen nått längre och så här långt ser länsstyrelsens linje ut att vinna gehör.
I de överklaganden som mark- och miljödomstolen hittills hanterat slår den fast att det inte finns någon hävdvunnen rätt att ha dämmen i en å. I vart fall inte om dämmena hållits i skick under åren.
I åtminstone en av domarna delar domstolen länsstyrelsens uppfattning att vattenkraftverkens turbiner påverkar flera vattenlevande arter negativt, det vill säga slår ihjäl fisk.
Vramsån är det största biflödet till Helge å. Den rinner upp i området mellan Linderödsåsen och Nävlingeåsen och Kristianstads kommun beskriver den som unik eftersom den rymmer sju stormusselarter, bland dem flodpärlmusslan.
Men kommunen pekar också på problem som igenslamning, att den tar emot avlopp och att vattnet innehåller stora mängder gödande fosfor och kväve. Eventuella problem med kraftverk och dämmen nämns inte i beskrivningen.
Utmed sträckningen finns det åtta små kraftverk med varierande kulturhistoriskt värde som nu fått samma besked som Chris Geiger och Moder jord.
Länsstyrelsen beskriver dem alla i en rapport och fyra av dem bedöms ha höga eller mycket höga kulturhistoriska värden. Som exempel beskrivs Forshult vara en tydlig kvarnmiljö från 1800-talets mitt. Att kvarnen forfarande kan drivas "ger höga pedagogiska värden".
Maria Nitare på länsstyrelsen säger att kulturmiljön kommer att vägas in när tillståndsprocessen slutligen avgörs i mark- och miljödomstolen.
Men det kanske inte går så långt.
– Att få underlag till en tillståndsansökan kostar flera hundra tusen kronor. Och så kanske vi ändå förlorar, säger Chris Geiger.

Femtio små kraftverk berörs

I Skåne finns ett hundratal mindre vattenkraftverk. Omkring hälften av dem saknar tillstånd.
Kraftverken som saknar tillstånd är gamla, ofta flera hundra år.
Under 1900-talet ersattesskovelhjulen med vattenturbiner som idag driver elgeneratorer. I Forshults kvarn finns också kvarnen kvar.
Länsstyrelsen kräver nu att ägarna till vattenkraften senast i januari 2016 har begärt tillstånd för verksamheten.
Tillstånden nkommer senare att prövas i mark- och miljödomstolen.
Länsstyrelsen har hittills granskat dämmen och kraftverk i Kägleån och Kävlingeån.
I Kägleån har ett dämme rivits. För ett kraftverk krävs tillstånd.
I Kävlingeån har ägare till tre kraftverk fått föreläggande att söka tillstånd.
Länsstyrelsen kommer att undersöka samtliga åar. En å i taget undersöks.
Gå till toppen