Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Extra pengar björntjänst för barn

Barn som ofta lyckas tjata till sig extra pengar då och då är mindre nöjda med sin ekonomiska situation än de som får en fast summa och tydligt ansvar för vad pengarna ska räcka till, visar en undersökning.— Med fasta ramar slipper både barn och föräldrar en massa tjafs och missnöje, säger privatekonom Arturo Arques.

De flesta föräldrar känner igen situationen. Barnet har slut på veckopengen men bara måste få en extra peng för att kunna köpa det ena eller andra. Alla kompisarna har ju eller det är bara ett litet lån på nästa veckopeng. Och inte har man helt gjort upp om vad vecko- eller månadspengen ska räcka till.
— Det är otroligt viktigt att sätta sig ner med sin tonåring och komma överens om vad pengarna ska räcka till. Ju äldre barnet blir och ju större summa det handlar om, desto större ansvar bör man lägga på sitt barn, säger Arturo Arques på Swedbank.
Swedbank har låtit TNS Sifo intervjua nästan 1 700 föräldrar och drygt 1 500 barn och tonåringar om attityder till pengar. Och resultatet är tydligt. En majoritet av svenska barn får veckopeng eller månadspeng. Men de flesta får också extra pengar "vid behov".
Och det är kring "vid behov" som de flesta bekymmer uppstår. I familjerna där det inte förekommer extra tillskott är både barnen och deras föräldrar i större utsträckning nöjda med situationen kring pengar och ekonomi. Enligt undersökningen är de barnen också bättre på att spara, får oftare pengarna att räcka och har bättre koll på vad saker kostar.
De är dessutom betydligt mindre missnöjda med att de har mindre pengar än sina kompisar.
Men släpphäntheten handlar inte bara om extra pengar. Ungefär var tredje förälder säger att barnet åtminstone någon eller några gånger per år lyckas tjata till sig onödigt dyra kläder eller prylar. Sex av tio säger också att barnen får grejor som de egentligen skulle ha betalat själva eller fått i present.
Särskilt skickliga förhandlare tycks flickorna vara. Enligt undersökningen är det vanligare att de lyckas tjata till sig extra pengar eller extra kläder eller prylar.
Dessutom visar undersökningen en tendens till att det är vanligare med extrapengar i storstäderna och bland föräldrar med högre inkomst.
— Det är många som fått det mycket bättre ekonomiskt de senaste sju, åtta åren. Då kanske man inte är lika noga och det kan kortsiktigt kännas bekvämt att ge med sig. Men man gör både sig själv och sitt barn en otjänst genom att inte sätta fasta ekonomiska ramar och hålla sig till dem, säger Arturo Arques.
När tonåringarna övergår till att vara unga vuxna ska de klara sig själva ekonomiskt. Då behöver de, anser Arturo Arques, ha fått med sig förmågan att hushålla med sina resurser, att prioritera utgifter och förstå pengars värde.
— De klarar sig bäst som har haft föräldrar som sagt "Basta! Det är så här det ska funka!".
Gå till toppen