Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Rekordtorka skylls på avverkning

Det är mitt i regnperioden men hoppet om att januariregnen skulle fylla sinande vattentäkter har dunstat. Den svåra torkan i Brasilien drabbar alla — hushåll, jordbruk och industrier.

Maria Pimentel bor i Pimentas, en fattig förort till São Paulo, där myndigheterna bara släpper på kranvattnet 1-2 gånger i veckan för att spara.
— Jag måste hushålla så mycket jag kan, säger Maria Pimentel.
— I dag skulle vi ha fått vatten, men inget kom. I morgon kommer inget. I övermorgon kanske, men då är jag på jobbet och kan inte använda det, säger Maria Pimentel, som liksom många brasilianare jobbar sex dagar i veckan.
Vattentäkterna för tjugomiljonerstaden São Paulo är nära kollaps och staden står inför sin värsta vattenkris hittills. Av Cantareira-systemet, som tidigare försörjde nästan tio miljoner människor i São Paulo med vatten, återstod i början av februari bara fem procent av den ursprungliga volymen. Flera andra vattentäkter i regionen, som Santa Branca, Jaguari och Funil, har vattennivåer på mindre än fyra procent av sin ursprungliga volym. Den 21 januari sinade Paraibuna — den största av Rio de Janeiros vattentäkter — helt.  Det har aldrig hänt förr.
Än så länge har inga politiskt initierade ransoneringar införts, men i praktiken sker det redan eftersom delstaten São Paulos vattenbolag Sabesp sänker trycket i delar av nätet för att spara på vattnet. Som följd blir många hushåll, ofta de fattigaste som ligger högt upp på sluttningar, utan vatten i flera dagar.
"Det finns också en betydande del av befolkningen som ännu inte är medveten om allvaret i situationen och som insisterar på att inte ändra sina vanor", skrev Sabesps vd i en kommentar till vattenbristen i slutet av januari på företagets webbplats.
"Några har ökat konsumtionen. Dessa måste övertalas att ändra sitt beteende", skrev han då.
Som ett led i detta har böter införts från och med februari mot dem som ökar sin vattenkonsumtion jämfört med hur mycket de gjorde av med under förra året.
Även industrin drabbas av vattenbristen. En undersökning från branschorganisationen Firjan (Federação das Indústrias Estado do Rio de Janeiro) visar att drygt 30 procent av över 480 tillfrågade företag i Rio har problem på grund av vattenbristen.
Jordbrukssektorn riskerar att förlora nära 60 miljarder kronor i år på grund av vattenbristen. En beräkning från konsultfirman GO Associados förutspår att kaffe- och fruktproduktionen i São Paulo kan komma att minska upp till 40 procent.
Många ställer sig frågan om huruvida torkan är en försmak av vad växthuseffekten kan innebära i framtiden. Antonio Donato Nobre, biolog och klimatforskare på Inpa (Instituto Nacional de Pesquisas da Amazônia), säger att det råder stor konsensus bland forskarna.
— Vi skulle inte se dessa fenomen utan den globala klimateffekten, säger han, men han framhåller samtidigt med stöd av ett flertal andra forskare att den allra största direkta orsaken till torkan är skogsskövlingar i Amazonas.
Stora regnskogar drar in fuktig luft från havet och distribuerar den i form av regn även till omgivande regioner. Skogsavverkning frigör också stora mängder koldioxid. Den sammanlagda avskogningen av Amazonas uppgår numera till en yta motsvarande två Tyskland. 
Men lobbyn mot bevarandet av regnskogen är stark i Brasilien. En av dem som argumenterat mot bevarandet av regnskogen är senatorn Kátia Abreu. I parlamentet har hon stött flera vägar genom Amazonas, begränsningar av ursprungsfolkens reservat, mer effektiva monokulturer i jordbruket och genetiskt modifierade grödor, så kallade terminator seeds. Detta har gett henne smeknamnen "Fröken Skogsskövling" och "Motorsågsdrottningen".
President Dilma Rousseff har inte heller velat ställa sig bakom ett internationellt mål om stoppad avverkning till 2030. När Antonio Donato Nobre nyligen ombads kommentera presidentens inställning kallade han den "en absurditet utan motstycke".
— Vi förlorar många miljarder på allt som förstörts. Vem är ansvarig för detta? En dag, när samhället inser vad som hänt, kommer det att bli rättegångar, med människor som vill straffa de skyldiga. Den hänsynslösa skogsavverkningen har i klimatet mött sin domare, som varken glömmer eller förlåter, hävdar Nobre.
Gå till toppen