Ängelholm

Efter åtta år i skolan kan Fiona höra läraren

Det var inte mycket Fiona uppfattade av lektionerna i skolan. I åttan fick hon prova en apparat i skolans datortek. Plötsligt kunde Fiona höra vad läraren sa – och nu pekar skolresultaten uppåt.

Hon tar ensam emot oss i entrén på Söndrebalgs skola. Glad, säker och stolt.
Det var här på hennes skola som vändpunkten kom, en dag i november i fjol. Specialpedagogen Anita Hansson tog henne till datorteket, plockade fram en liten bärbar apparat och sa att hon i alla fall kunde prova.
Fiona Gormsen vill aldrig glömma den dagen.
– Tänk att man kan höra så här mycket!
Under uppväxten misstänkte föräldrarna att Fiona hörde dåligt, men alla vanliga hörseltester uteslöt det. Istället var det andra svårigheter som fick fokus. Som att Fiona kunde verka frånvarande och att hon kunde göra något helt annat än det man bad henne om. Och så reagerade hon på höga ljud. Då brukade hon hålla för öronen.
– När hon var liten tänkte vi inte på det. Så gör barn och vi tyckte det såg gulligt ut, säger Fionas mamma Benedicte Frölich.
I själva verket var det en oerhört smärtsam upplevelse för Fiona.
– Det låter som att någon blåser trumpet rakt i örat på mig med ett hemskt eko. Och så får jag ont i huvudet, säger hon.
Det har inte varit lätt för Fiona att förklara. Hon har ju inte tidigare vetat hur det borde vara.
I dag vet hon att hon har svårt att urskilja ljud. I klassrummet blandas viskningar, stolskrap och lärarens prat till en ogenomtränglig ljudmassa.
Korta meningar kan hon uppfatta. Men ofta smälter orden ihop till något obegripligt. Ungefärsomattläsaentextutanmellanslag.
När det inte gick att hänga med på lektionerna fördrev hon tiden med att rita. På rasterna drog hon sig undan. Hon fick känna på mobbning och bytte till en skola där det fungerade bättre. Till Söndrebalg kom hon för att börja högstadiet.
– Den här har hjälpt mig jättemycket, säger hon och pillar på audiofonen, rosafärgad med små vita hjärtan, som hon bär runt halsen.
Det är en mottagare med hörlurar i en sladd. Sändaren kan bäras av läraren som undervisar eller läggas på bordet om man är fler. Den hjälper Fiona att sortera ljud.
Men nu måste hon också lära sig att säga ifrån när hon inte förstår eller uppfattar vad någon säger. Det är svårt efter alla dessa år.
– Jag vill ju inte besvära andra med att upprepa allting de har sagt, säger hon.
Tack vare föräldrarnas envishet har hon nu fått diagnos. Men den satt långt inne.
Under åren har flera läkare avfärdat Fionas hörselproblem som påföljd av allergi, en skolpsykolog trodde det var ADHD eller ADD och i våras ville en läkare avsluta ärendet när det vanliga hörseltestet med pipsignaler visade godkänt.
– Men vi krävde att få göra ett brustest också. Det visade att hörseln var nedsatt till 30 procent och vi fick komma till en specialist i Lund, berättar pappa Frank Gormsen.
Där ställdes diagnosen APD, Auditory Processing Disorder, störningar som påverkar hur hjärnan bearbetar ljud. Man kan alltså ha normal hörsel, men ha svårt att avgöra var ljudet kommer ifrån och att skilja mellan likartade ord.
– Det var som om alla brickorna föll på plats samtidigt, vilken lättnad! Alla symptomen kände vi igen, säger Frank Gormsen.
Han tror det finns anledning att misstänka att fler barn bär på samma handikapp.
– Det finns bara två specialister i Sverige som utreder den här diagnosen, påpekar han.
För Fionas del betyder diagnosen att hon nu även har fått tekniskt hjälpmedel hemma.
I skolan får hon hjälp, inte minst av specialläraren som hela tiden försäkrar sig om att Fiona har uppfattat allt som sägs. Och resultaten har förbättrats märkbart.
– Det är härligt, man blir så lycklig av att se något som kan hjälpa och förändra, säger Fionas speciallärare Annika Jönsson.
Att hämta in all förlorad kunskap blir svårt att hinna med på knappt ett och ett halvt år.
Men alla lektionstimmar som Fiona har suttit och ritat när hon inte kunde höra har gett henne imponerande färdigheter.
– Jag vill bli serietecknare, animatör eller designer, säger hon om sina framtidsplaner.

Symptom på APD

APD är svårt att upptäcka och diagnostiseras ibland felaktigt som ADD/ADHD/Asperger eller andra former av autism.
Personer med APD har svårt med uppmärksamheten och att komma ihåg information som ges muntligt. De har också ofta svårt att följa muntliga instruktioner i flera steg, de vill ha en i taget.
De verkar ha svårt att lyssna, som om de hade nedsatt hörsel. De kan också tyckas behandla information långsamt och undviker platser med bakgrundsbuller. De kan också uppvisa sociala problem.
Gå till toppen