Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mjölkbönder vill lätta på betestvånget

Sveriges mjölkbönder kräver lättnader i kravet på att korna ska gå ute och beta.När djurskyddsinspektören Marcus Björklund ifrågasatte dem på Facebook fick han sju JO-anmälningar från uppretade lantbrukare på halsen.– Frågan är väldigt infekterad, säger han.

Bild: Henrik Rosenqvist
På tio år har antalet mjölkbönder i Sverige halverats till 4 300. De som är kvar är hårt pressade ekonomiskt.
Skälen är flera: Ökad världsproduktion. Minskad efterfrågan. Och EU:s sanktioner mot Ryssland, som stängt en viktig marknad.
Tillsammans har detta på ett år sänkt grundpriset som bonden får ut för sin mjölk från 3:70 till 2:65 kronor.
– Tänk om priset på en Volvo hade sjunkit från 370 000 till 265 000. Det hade aldrig funkat! säger Jonas Carlberg, ordförande för LRF-Mjölk.
Han drar sig inte för att hävda att det råder "akut kris" för Sveriges mjölkbönder.
I det läget kräver branschen lättnader i regelverket för mjölkproduktion. Ett av dem gäller beteskravet.
De senaste dagarna har sju uppretade skånska bönder skickat in varsin anmälan till JO i Stockholm. De riktas mot chefen för djurskyddsinspektörerna vid Länsstyrelsen i Skåne – Marcus Björklund.
Skälet är ett inlägg han gjorde på Länsstyrelsen Facebooksida:
"Vad händer med reklamen för Bregottsfabriken ifall man får igenom kraven på att slippa beteskravet för mjölkkorna? Ska de filma korna inomhus då?", skrev Björklund.
– Jag ville bara få igång en diskussion, säger han nu.
Men skånska mjölkbönder ilsknade till för att de tyckte att Björklund som statlig tjänsteman ska låta bli att sprida sina personliga åsikter i en het politisk fråga.
"Marcus uttrycker sina egna åsikter och känslor på Djurskyddsinspektörens FB sida. Hans uttalanden upprör många ...", skriver Daniel Emitslöf från Broby i sin JO-anmälan.
I grunden handlar det om en konflikt mellan djurhälsa och ekonomi.
Mjölkbönder i Sverige håller sina kor inomhus på två olika vis. I mindre besättningar står korna ofta fastbundna. Äter ur en ränna framför nosen och släpper sin avföring bakom sig.
Bönder med större besättningar låter ofta korna gå fritt i en ladugård. Har man mjölkrobot söker korna självmant upp den när det spänner i juvret.
Oavsett vilket måste korna släppas på bete utomhus tre månader om året i norra Sverige och fyra månader i Skåne.
– Det är dyrare och krångligare för bönderna. Dels måste man ha tillgång till mycket mark, dels måste man ta in korna när de ska mjölkas, förklarar Marcus Björklund.
Men utebetet är bra för kornas hälsa.
– De motionerar mer. Klövar och leder blir friskare. Det är helt enkelt ett naturligare beteende för en ko.
Enligt LRF snedvrider de stränga svenska reglerna konkurrensen med bönder i andra EU-länder. Det beror på att en EU-bonde inte kan få extra bidrag för att hen följer nationell lag. Eftersom det inte finns krav på utebete i exempelvis Finland får en finsk mjölkbonde pengar som en svensk aldrig kan få.
– Våra mjölkbönder är oerhört pressade. Det är klart att den här sneda konkurrensen gör det ännu svårare att klara sig, säger Jonas Carlberg.
LRF:s målär att "minska regelkrånglet" och ge varje bonde större frihet att avgöra när korna ska släppas ut. Carlberg är övertygad om det inte skulle innebära mindre fritt bete för djuren.
– Vi hoppas att svenska folket och politikerna litar på att svenska bönder vill sina djur väl.

Svensk mjölkproduktion

I Sverige finns i dag 4 300 mjölkbönder. Enligt LRF har antalet halverats för varje decennium.
En bonde i Skåne måste låta sina kor beta utomhus fyra månader om året.
Bondens grundpris på en liter mjölk har det senaste året sjunkit från 3:70 till 2:65.
Gå till toppen