Inpå livet

Han fick skulden för konflikt på skolan

Bildläraren Börje Eriksson tvingades bort från sin arbetsplats efter en konflikt. Nu har han skrivit en bok om psykisk ohälsa i arbetslivet.– Bristen på engagemang för psykisk ohälsa skapar perfekt grogrund för olika former av utfrysningsmetoder.

I dag föreläser bildläraren och författaren Börje Eriksson om psykosociala arbetsmiljöfrågor i samarbete med ABF.Bild: Jonas Lindstedt
Börje Eriksson har ofrivilligt blivit expert i ämnet. För tio år sedan fick han ett besked från sin chef som fullständigt slog hans liv i spillror.
I sjutton år hade han jobbat som bildlärare i kommunen. Under ett par års tid hade det funnits en konflikt mellan honom och en kollega i det gemensamma arbetslaget. Flera gånger hade han begärt konflikthantering av sin rektor och ett par åtgärder hade vidtagits, men situationen hade inte förbättrats. Dessutom hade Börje Eriksson börjat förstå att det hade förts möten om situationen utan att han var inbjuden att delta.
När så rektorn och gymnasiechefen en dag kallade till möte hade han goda förhoppningar om att problemet äntligen skulle tas på allvar.
Väl på plats såg han att alla andra redan var samlade, inklusive hans eget fackliga ombud.
– Istället för en konkret handlingsplan tog gymnasiechefen till orda och berättade hur jag under en längre period hade kränkt och nedvärderat två av mina kollegor. Därför var jag inte längre välkommen till arbetsplatsen.
Där och då kände Börje Eriksson hur han tappade fotfästet i livet. Det enda han kunde tänka på var att ta sig därifrån, hem till sin familj.
– När ditt yrke är starkt förknippat med din identitet – och du som jag har ett långt yrkesliv bakom dig – förlorar du inte enbart ditt jobb och tilltron till dina tidigare kollegor när du blir utsatt för den här formen av utstötningsmekanismer och lögner. Du förlorar hela dig själv.
Händelserna på jobbet spillde över på privatlivet. Före detta kollegor och vänner visste inte hur de skulle bete sig när de träffade honom i olika sociala sammanhang. Många drog sig undan.
– Efter skolledningens agerande skrev resten av mitt arbetslag – tillsammans med andra kollegor på både skolan och inom kommunen – ett protestbrev till ledningen där de meddelade att de inte alls kände igen beskrivningen som cirkulerade om mig.
– Snart tog dock deras rädsla för att själva drabbas av liknande smutskastning över. Jag har aldrig klandrat dem, jag vet inte hur jag själv hade reagerat om jag hade varit i deras sits.
En början till vändning i livskrisen kom när en före detta kollega hörde av sig för att berätta att han hade varit utsatt för exakt samma typ av smutskastning och utstötningsmekanismer av skolledningen. Samtalet födde fröet till att skriva om händelsen, ur både ett personligt och samhälleligt perspektiv.
– Jag blev nyfiken på att undersöka om det fanns strukturer och arbetsplatskulturer som gjorde det möjligt för en chef att ”lösa” ett arbetsmiljöproblem genom att lägga skulden på en enskild anställd.
Och det finns det, menar han.
I sin bok "Bakom leendet – om skadliga processer i arbetslivet och vad som kan förbättras" riktar han kritik mot den så kallade svenska modellen, alltså att förhållanden i arbetslivet regleras av arbetsmarknadens parter.
– Jag hävdar att det finns starka ekonomiska intressen från både staten, arbetsgivarna och fackförbunden att inte påvisa sambanden mellan dålig psykosocial miljö på arbetsplatsen och ohälsa. Vår modell är skapad för att skydda produktionen – inte arbetarnas hälsa. Därför riskerar den enskilde att ses som illojal och utsätta sig för en risk om hen gör en rapport om kränkande behandling, säger Börje Eriksson.
Insikten om att kränkningar på en arbetsplats väldigt sällan kan härledas till att en enskild individ har gjort fel och därför blir utsatt för kränkande särbehandling och utfrysning, har varit viktig under arbetet med boken.
– En rad forskare har kommit fram till att det så gott som aldrig har att göra med en enskild anställd utan med arbetsplatsorganisation och struktur. Trots det pekar många chefer ut enskilda som "skyldiga” till ett arbetsmiljöproblem.
– Ju stressigare våra arbetsplatser blir och ju större konkurrensen blir kollegor emellan, desto fler faller offer för mobbning och utstötningsmekanismer av sina chefer eller kollegor.

Kränkning i arbetslivet

I Arbetsmiljöverkets författningssamling återfinns lagen om kränkande särbehandling i arbetslivet. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Gå till toppen