Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Opinion

Lotta Hördin: Höganäs tur och retur

När den förre stadsantikvarien i Höganäs, Henrik Ranby, tog tjänstledigt för att undervisa vid Göteborgs universitet, tillsattes ingen vikarie för honom. När Ranby för en tid sedan sade upp sig från sin tjänst i Höganäs togs beslut om att han inte skulle få någon efterträdare. De politiskt ansvariga verkar anse att kommunen inte behöver en stadsantikvarie.
Henrik Ranby – här på Höganäs museum – har slutat. Blev han den siste stadsantikvarien i Höganäs?Bild: Sonny Thoresen
Fast det är en sanning med modifikation. Under Ranbys tjänstledighet har man köpt in tjänster från Ängelholm. Och när stadsarkitekten i Höganäs, Sverker Tingdal, nu fått i uppdrag att ta fram en ny kulturmiljöplan uttrycker han önskemål om att få ta in en antikvarisk expert. Gissa vem som står på hans önskelista? Jo, Tingdal ser gärna Henrik Ranby som konsult.
Detta om något visar att Höganäs kommun behöver en stadsantikvarie. Men i likhet med många andra arbetsgivare, tycks kommunen hellre välja konsulter än fast anställda. I vården, där inhyrda läkare och sjuksköterskor är mycket vanligt, kan upplägget bli direkt förödande. Det påverkar den så viktiga kontinuiteten negativt.
Men inte heller på nyckelposter i en kommun är det så särskilt lyckat med inhyrd personal. När Sverker Tingdal önskar sig Ranby som konsult framhåller han den "djupa kunskap om bygden" som den förre stadsantikvarien har.
Ja, det är en fördel.
Ett annat plus är att en stadsantikvarie som kontinuerligt följer stadsplaneringen borgar för att det kulturhistoriska perspektivet inte tappas bort när städer och byar ska utvecklas. Det gäller inte bara för Höganäs kommun.
Att bygga nytt i samklang med ömtåliga miljöer är en utmaning. Idag kan vi förundras över det rivningsraseri som rådde på 1970-talet och som resulterade i att många svenska städers mest ömtåliga inre kärnor skövlades.
Vi vill gärna tro att politiker och stadsplanerare lärt sig ett och annat sedan dess.
Kulturhistoriska värden lyfts ofta fram när kommuner ska locka turister och nya invånare. Men dessa värden måste vårdas, och ges en plats också när städer och samhällen växer. Riktigt bra blir modern stadsplanering när de historiska spåren får sätta sina avtryck i utvecklingen. För att det ska bli så krävs förutom politiskt mod och arkitektonisk känsla också gedigna historiska kunskaper. Det behövs med andra ord många olika röster, många olika experter. En stadsantikvarie är en av dem.
Så tänk om, ansvariga politiker i Höganäs. Och tänk till. Det är klart att det behövs en stadsantikvarie som kan sin kommun.
För mindre kommuner, som Höganäs, kan i och för sig en lösning vara att dela expertisen med en grannkommun. Men att ha en egen expert är ändå bäst. Att förlita sig enbart på konsulter är ett tecken på att man inte tar de kulturhistoriska frågorna på tillräckligt stort allvar.
Gå till toppen