Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

DNA-märkning ska skydda från stöld

Var sjätte meter stryker Fredrik Hansson och David Bergström koppartrådarna med ett osynligt, sinnrikt medel.Trafikverket vill skydda sig från metallstölder och gör det bland annat genom att DNA-märka järnvägens kopparledningar.

Så här långt tycks metoden fungera.
– Vi har ännu inte blivit bestulna på några av de kopparledningar som vi har DNA-märkt, säger Sten Vickberg, nationell samordnare i arbetet mot kopparstölder på Trafikverket.
Metallstölder från järnvägen orsakar svåra störningar i trafiken och samhällslivet. I åtminstone något fall har också en metalltjuv fått sätta livet till efter att ha tagit i en strömförande ledning.
Det är av bägge dessa skäl och för järnvägsarbetarnas säkerhet som Fredrik Hansson och David Bergström arbetar uppifrån i korgen på det specialbyggda fordonet.
Den gamla Söderåsbanan mellan Åstorp och Teckomatorp håller på att rustas upp och den här dagen märker de ledningarna ett stycke norr om Svalöv.
Kopparstölderna har blivit färre och DNA-märkning är en förklaring. Trafikverket registrerade i fjor 232 stölder jämfört med fler än 300 åren innan.
Även Svenska kyrkan, som drabbas av avrivna tak och nedrivna stuprör, har noterat en minskning.
– 2011 hade vi 70-80 skadeärenden mot 30-talet i fjor, säger Patrik Olsson, vd för Kyrkans försäkring som försäkrar 60 procent av Svenska kyrkans enheter.
Svenska kyrkan uppmuntrar också till DNA-märkning av koppar.
– Det gör det inte svårare att riva av taken. Systemet bygger på att metallen blir svårare att sälja i nästa led, säger Patrik Olsson.
En annan förklaring till att stölderna minskar är att kopparpriserna minskat med omkring 40 procent sedan toppen 2011.
Trafikverket tar dock det säkra före det osäkra. Utöver märkningen av koppar ersätts stulna jordledningar med jordledningar av billigare och mindre stöldbegärlig aluminium.
De direkta kostnaderna för kopparstölder i järnvägsnätet var i fjor 15 miljoner kronor. Dessutom kostade en utökad bevakning 10 miljoner kronor.
– Men samhällskostnaden för att folk inte kommer fram eller kommer för sent, är många gånger högre, säger Sten Vickberg.
Under upprustningen är Söderåsbanan är den avstängd och kommer att vara avstängd till sent i höst när arbetena är klara. Då, när tunnlarna genom Hallandsåsen öppnar, ska den bli en del av godsstråket genom Skåne.
Femton godståg per dygn beräknas rulla där.
Om fem år ska Söderåsbanan också få pågatågstrafik med nya stationer i Billesholm, Kågeröd och Svalöv.
Inför nyöppningen av banan vill Trafikverkets projektledare Maciej Zakrewski försäkra sig om att kopparledningarna finns kvar.
– Märkningen kostar fem kronor per meter. Skulle vi bli av med kopparen kostar den hundra gånger mer att ersätta. Dessutom kan vi inte vara säkra på att få fram material i tid, säger Maciej Zakrewski.

Bana från 1800-talet rustas upp

Söderåsbanan mellan Åstorp och Teckomatorp är en del av en järnvägssträckning mellan Malmö och Ängelholm som byggdes under 1870- och 1880-talen.
Banan elektrifierades på 1930-talet och först 2010 byttes de gamla kontaktledningarna ut.
Sträckningen upprustas i tre etapper där bytet av kontaktledningar var den första.
Gå till toppen