Ängelholm

Kameradrönare prövas i domstol

Ska kameradrönare klassas som övervakning? Frågan ska för första gången prövas i domstol. I centrum står ett företag från Ängelholm.

Intresset för drönare ökar, hos Transportstyrelsen dubbleras antalet tillståndsansökningar varje år.
Företaget Marknadsting utanför Ängelholm gör reportage och filmer till trädgårdstidningar och trädgårdsanläggningar.
Därför sökte man för några månader sedan tillstånd för att använda drönare för att fotografera trädgårdar från ovan. Men länsstyrelsen i Skåne sa nej.
Det leder nu till att lagstiftningen för första gången prövas i förvaltningsrätten.
– Det finns många frågetecken i det här. Det har ju inte varit uppe till prövning innan, så det kommer att bli väldigt intressant, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.
Huruvida drönare med kameror ska falla under lagen om kameraövervakning beror på hur lagtexten, som egentligen är skriven för andra sorters kameror, ska tolkas.
Vartenda litet ord får väldigt stor betydelse, förklarar Malin Ricknäs.
– Det kommer ny teknik nu där man använder kameror på annat sätt än vad man hade tänkt förut.
I fallet med Ängeholmsföretagetansåg länsstyrelsen att drönaren skulle omfattas av kameraövervakningslagen.
I lagen står att tillstånd kan ges om syftet med kameran är att förebygga eller avslöja brott, olyckor eller liknande.
Sådana syften hade alltså inte Ängeholmsföretaget, som överklagade beslutet.
– Hälften av frågorna i ansökningsformuläret jag fick gick inte att svara på. De handlade om övervakning och inte var inte anpassade för drönare.
– Vi är ju inte intresserade av att övervaka någonting. Vi vill bara kunna erbjuda våra kunder en mer tredimensionell upplevelse av trädgårdar, säger Staffan Christensen, som driver företaget.
Den springande punkten är huruvida en kamera anses vara monterad för övervakning och om den är varaktigt placerad.
Även om en drönare ska flyga upp och fota från hög höjd där inga människor kan identifieras mer än som små prickar så anses drönare i dag kunna utgöra personövervakning.
– Om en kamera är uppsatt så att den kan användas för personövervakning, då ska den också omfattas av lagen. Problemet med drönare är att kameran är monterad på dem även när de flyger upp i luften.
Det innebär att kameran kan anses uppsatt även på lägre höjder där personidentifiering är möjlig, förklarar Malin Ricknäs.
Magnus Fröderberg, fotograf och chefredaktör för Fotosidan.se, menar att lagen behöver ändras – så att det går att göra undantag och bevilja tillstånd för fotografering.
– Så att man öppnar upp så att det finns lovvärda syften som man kan få tillstånd för som inte behöver handla om samhällsnytta, som det är i dag. Det kan vara reklam och film, naturfoto, mäklarfotografering.

Så gör andra länder

Reglerna i olika länder för när, hur och till vad drönare får användas är ett enda lapptäcke. Den europeiska flygsäkerhetsstyrelsen EASA har därför utarbetat ett förslag för gemensamma regler för Europa som bygger på tre bestämda kategorier.
I Frankrike är det till exempel förbjudet att flyga över huvudstaden Paris. Ändå vållade en mystisk drönare uppståndelse då den nyligen plötsligt dök upp över bland annat Eiffeltornet och USA:s ambassad.
I Tyskland får drönare inte väga mer än 25 kilo medan drönare i Storbritannien underkastas samma bestämmelser som bemannade luftfarkoster om de väger över 20 kilo. I USA är i princip alla kommersiella flygningar förbjudna även om undantag kan ges under det att nya regler utarbetas.
Gå till toppen