Ängelholm

Lärare granskar sig själva för att höja elevresultaten

Sämst i kommunen och dåligt rykte. Men istället för att skylla på yttre omständigheter vände lärarna blicken till sig själva: Vad kan jag göra för att förändra? Trenden vände och snart är projektet i mål.

Fyra år har gått sedan Strövelstorpsskolan påbörjade sin omvandling. Med ett klubbslag bestämde utbildningsförvaltningen att göra den till en modellskola, byggd på vetenskaplig grund i minsta beståndsdel.
Det var hårda bud. Lärarna skrevs in på högskola för att plugga utbildningsvetenskap, vare sig de ville det eller inte. Projektet gick ut på kollegialt lärande och att kritiskt granska sin egen undervisning.
– Det var omskakande. Direktivet kom uppifrån och vi hade inget val.
Jessica Kangro, förskolechef, minns hur det var. Många reagerade negativt. Samtidigt var det lite spännande eftersom man faktiskt ville satsa på skolan.
Man skulle kunna tänka sig att studietvånget fick lärare att hoppa av, sluta eller byta tjänst.
Men så blev det inte.
Tanken var att alla lärare från förskoleklass till årskurs nio skulle gå magisterkursen på 60 poäng. Men bara en tredjedel, tio lärare, har tagit examen.
– Men alla har deltagit i högskoleutbildningen och vi har nu en samlad kompetens på skolan, säger rektor Roger Sunvén.
– I och med att vi utgår från samma studielitteratur talar vi nu om samma saker och har blivit en enad grupp. Vi har fått tid att prata med kollegor och reflektera över vad just jag skulle kunna göra bättre, säger Åsa Lindström, specialpedagog.
Alla har tränats i att granska sin egen undervisning.
Det kan vara frestande att peka ut yttre omständigheter som ger skolan dåliga elevresultat. Men det tillåts inte längre på Strövelstorpsskolan.
– Istället för att fokusera på otillräckliga resurser eller för lite personal ska vi gå till oss själva och fråga: Vad kan jag göra? Varför ger min undervisning inte effekt?
Åsa Lindström tror att självkritik och feedback från kollegor har gjort mycket för uppryckningen i skolan.
– Vi har videofilmat vår verksamhet för att ta reda på vad som händer, fortsätter hon. Hur delaktiga är eleverna? Hur ställer jag frågor till barnen?
Lärare vittnar om att det kan vara ganska tufft att möta sig själv på det sättet. Men lärorikt.
Parallellt har eleverna gjorts mer delaktiga i skolan. De måste också reflektera för att förstå vad de behöver göra för att nå målen i alla ämnen.
År 2010 var det bara 47,2 procent av eleverna på Strövelstorps skola som klarade det. Redan två år senare hade projektet lett till 88 procents måluppfyllelse och har hållit sig över den nivån sedan dess. Men det slutliga målet 100 procent är det en bit kvar till.
– Det är tufft att nå ända fram. Vi har utredningar, insatser och åtgärdsprogram för elever som behöver extra stöd. Elevresultaten kommer att fluktuera, men de dippar inte längre, säger Roger Sunvén.
Och vad händer när projektet är slut?
– Nu är det vi själva som måste driva processen. Vi har forskningscirklar, förstelärare och lektor på skolan och kan utgå från våra egna behov med input från högskolan. Och vi kan förhoppningsvis sprida arbetssättet i till andra skolor, säger han.
Gå till toppen