Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

"Platta till och sterilisera"

För några dagar sedan briserade en politisk bomb i Israel, när den israeliska människorättsorganisationen Breaking the Silence publicerade en samling vittnesmål från soldater som deltog i förra sommarens offensiv mot Gazaremsan.
Rapporten står i stark kontrast till den officiella bilden av en väl avvägd militär operation som på alla sätt försökte undvika civila offer.
De intervjuade soldaterna vittnar om mycket tänjbara eldgivningsregler:
”Varje person som befinner sig i stridszonen ska betraktas som ett fientligt hot”.
”Skjut på alla som du är säker på inte tillhör den israeliska armén”. ”Platta till och sterilisera hela området”.
Sammanlagt 60 soldater har intervjuats anonymt i rapporten som har titeln ”This is how we fought in Gaza”. Flera av dem berättar att den grundläggande principen att skilja mellan civila och militära mål var satt ur spel. De människor som befann sig i områden som hade flygbombats eller varnats med flygblad skulle inte betraktas som civila. ”Den som sticker fram huvudet ska ses som en terrorist som ska elimineras”. När marktrupperna avancerade in i Gazaremsan hade de order att skjuta, på allt och alla, inte spara på ammunitionen.
Soldaterna beskriver också rena hämndaktioner. Ett stridsvagnskompani som förlorat en av sina mannar fick order att "avlossa en salva för att hedra vår stupade kamrat”. Det övergripande målet med offensiven var ”att få tyst på Gaza, åtminstone fem år framåt”.
Den sju veckor långa offensiven krävde över 2200 liv i Gaza, över hälften civila. Breaking the Silence anser att vittnesmålen styrker att krigsbrott har begåtts och kräver en oberoende utredning. Men den israeliska försvarsledningen avfärdar uppgifterna med att de är anonyma och obestyrkta.
Samtidigt har en annan djup klyfta öppnat sig i det israeliska samhället. Inte den gamla vanliga, mellan israeler och palestinier, utan mellan etiopiska judar och andra israeler. Den frustration som länge legat och pyrt hos den svårt diskriminerade etiopiska minoriteten exploderade under den gångna helgen i våldsamma gatudemonstrationer i Tel Aviv och Jerusalem.
Etiopiernas vrede utlöstes av en videofilm som visar hur två poliser misshandlar en ung etiopisk soldat. Den händelsen var bara ännu ett uttryck för den djupt rotade rasism som stora delar av Israels vita befolkning hyser gentemot landets svarta medborgare.
De etiopiska judarna hämtades på 80- och 90-talet till sitt nya, förlovade hemland. De mottogs först med öppna armar, men lämnades sedan åt sitt öde och blev alltmer marginaliserade. I dag består den etiopiska minoriteten av cirka 140 000 personer, som till stor del lever i djup fattigdom. Den rasism de möter har vuxit sig allt starkare i takt med den israeliska högernationalismens frammarsch. Frågan är hur denna nya samhällsspricka ska kunna lagas.
Gå till toppen