Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Svårare hålla koll på arenans ekonomi

Ett bygge för nästan 400 miljoner kronor och inga kalkyler så att Helsingborgs skattebetalare kan se vad deras jätteanläggning egentligen kostar. Det är inget konstigt, menar stadens ekonomidirektör.

Ekonomidirektör Ulf Krabisch.Bild: Johan Persson 2014
Arenabyggena runt om i landet är inte oomtvistade. Tvärtom. Debatten går het där det hävdas att det blir en överetablering och att kommunerna drar på sig stora kostnader.
Men trots den debatten och trots att Helsingborg med pengar från Dunkerfonderna spenderat runt 400 miljoner kronor på en arena, uppger kommunens ekonomidirektör Ulf Krabisch att det aldrig togs fram någon kalkyl över de årliga driftskostnaderna. Kostnader som har visat sig landa på runt 40 miljoner kronor per år.
– Man visste att arenan skulle gå back några tiotal miljoner per år. Den stora delen av driftskostnaden är avskrivningar på kåken och det är sådant som försvinner efterhand när det amorteras. Då kan hyran skruvas ner, säger han.
Läs också En arena utan klara vinnare
Att kommun valt en modell som gör det omöjligt att följa arenans ekonomi fullt ut tycker inte ekonomidirektören är konstigt. Genom att lägga byggnaden i bolag - tillsammans med annan kommunal verksamhet - finns inga årsredovisningar eller andra dokument där man specifikt kan se hur ekonomin utvecklas.
– Det är inget egenvärde att följa arenans ekonomi, säger Ulf Krabisch.
Varför inte det?
– Till vilken nytta? Arenan finns där och har sina kostnader, säger Ulf Krabisch.
Arenans vd Max Granström uppger att man ser till hela bolagets ekonomi, men att man kan ta fram speciella prognoser och beräkningar just för arenan. Det var en sådan man tog fram när HD ville se hur stort underskottet var för arenan under fjolåret.
Gå till toppen