Ute på Puls Arena i Landskrona har föreningen Landskronabygdens släktforskare ett litet kontor. Där ute håller föreningen öppet hus två dagar i veckan mellan september och maj. En gång i månaden har föreningen månadsmöte där de till exempel går stadsvandringar eller har bjudit in föreläsare.

Jörgen Magnusson hoppade av ordförandeposten i föreningen vid årsskiftet och är nu suppleant. Han började själv släktforska för 15-20 år sedan.

– Det är ett detektivarbete och tar väldigt lång tid men det är väldigt roligt om man hittar något spännande i släkten, säger Jörgen Magnusson.

Hans bästa tips för att komma igång är att gå en kurs i släktforskning. Tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder Landskronabygdens släktforskare kurser.

Vad kan man ta reda på genom släktforskning?

– Bland annat hur sina förfäder levde, arbetade med och vad för status de hade. I bouppteckningar framgår det hur bohaget såg ut, bouppteckningar som gjordes förr ser inte riktigt ut som de gör i dag. Då tog de upp att det fanns till exempel en finkavaj, ett par strumpor och två par skor. En välbärgad familj hade ofta mycket saker och tvärt om.

Ren fakta går att hitta via kyrkböckerna. Där går det bland annat att se när människor är födda, när de gift sig och dött. Men en del får man själv tolka utifrån fakta.

– Man kan hitta en hel del via kyrkböcker och i husförhörsböcker. Då gick prästen hem till folk och höll förhör om de kunde bibeln och hur läskunniga de var.

Det finns flera olika databaser med material, Landskronabygdens släktforskare använder sig bland annat av tjänsten Arkiv digital där nästan alla kyrkböcker i Sverige finns fotograferade.

Man behöver inte veta särskilt mycket om sin släkt för att börja släktforska. Självklart underlättar det om det finns namn och årtal.

– Om det går, så fråga äldre i släkten. Man kanske har brev eller bilder som kan användas. Annars får man börja från noll.

Släktforskning tar tid. Hitta släkt långt bak i tiden kan ta allt från ett par timmar till dagar.

– Det beror helt på hur duktig man är. Det är bra om man gått en kurs i släktforskning. Kan man inget så vet man inte heller vart man ska börja.

Det svåraste momentet i släktforskning tycker Jörgen Magnusson är att tyda texter. Texten i gamla kyrkböcker är inte särskilt tydlig men han menar att man lär sig.

Något som är viktigt vid släktforskning är dokumentationen, att alltid skriva ner vart man har varit för att enkelt kunna komma tillbaka vid senare tillfälle.

De som vill börja släktforska välkomna till föreningens öppet hus på Puls arena tisdagar och torsdagar. Där kan man få hjälp av de med mer rutin och får även tillgång till datorer, databaser och litteratur.

1987 bildades Landskronabygdens släkt och folklivsforskare.

Föreningen har cirka 130 medlemmar.

Under 25 år har tekniken gått framåt enormt, förr lästes kyrkböckerna på ett mikrokort i en läsapparat, idag i datorn.